Georg Riedel Familj – Han avled den 25 februari 2024 i Stockholm. På 1950-talet började han spela jazzbas och uppträdde med en mängd olika artister, däribland Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Jan Allan, Gunnar Svensson, Egil Johansen, Rune Gustafsson och Radiobandet. Riedel var basist för jazzkombon Trio con Tromba.
På albumet Jazz på svenska, som innehåller sparsamma jazzarrangemang av svenska folkmelodier, samarbetade han med Jan Johansson, och det blev Sveriges mest sålda jazzalbum genom tiderna. Filmerna och TV-programmen som bearbetades från Astrid Lindgrens romaner använde också hans musik, vilket hjälpte honom att få stjärnstatus.
Under mina uppväxtår
Georg Riedel, vars förnamn var Jiří, föddes i Karlovy Vary (tyska: Karlsbad) i det territorium som tidigare var en del av Tjeckoslovakien. Fadern, Karl Riedel, var socialistisk arkitekt och sudettysk. Deras judiska mamma, Auguste Riedel (född Zentner), arbetade som barnläkare. Georg rymde tillsammans med sina föräldrar och storasyster till Sverige hösten 1938, då han var fyra år gammal, för att undvika nazisterna.
En Stockholmslägenhet på Södermalm fungerade som familjens verksamhetsbas tills de kunde köpa en bostad i Mälarhöjden. Fadern blev omedelbart anställd. Moderns judiska arv var ett hinder, men när Nazityskland föll förändrades den svenska övertygelsen, vilket gjorde att hon kunde slutföra sin medicinska utbildning och komma in på arbetsmarknaden.
Pappan var en klassisk musikentusiast som tog sin son till Stockholms Konserthus för att höra symfonier och spela cello hemma. Bland de romantiska kompositörerna som ritade Georg Riedel fanns Mozart, Bach, Tjajkovskij och andra. Georg Riedel började ta sånglektioner på folkskolorna i Stockholm när han var tio år. När han var tolv år gammal fick han äran av klassbästa för en uppsats han skrivit för skolan.
Han studerade även violin hos Josef Grünfarb och Lince Berglund, förutom sång. Med tiden började han spela cello, blev jazzintresserad och träffade Rune Öfwerman. Henry Lundin var hans kontrabaslärare när han var femton år gammal. 1950 vann Riedel och Öfwerman i amatörturneringen “AT-jazzen” som hölls av Afton-Tidningen.
Kungsholmens Gymnasium var hans sista anhalt innan han gick ut gymnasiet. Tillsammans med Lasse Bagge var han medlem i en kvintett som uppträdde på 1951 års “AT jazz” och var kompis med Lasse Werner medan de gick i gymnasiet. En kort sommarföreställning gjordes med Gösta Törners orkester som turnerade i folkparker.
Han slog sig samman med vännen Putte Lindblom nästa sommar för att uppträda i en kvintett på flera Stockholmsscener. I början av 1953 fick “Georg Riedels kvartett” möjlighet att uppträda i Sveriges Radios program Jazzbiten.
Första årens arbete
Strax efter gymnasiet 1953 började Georg Riedel spela bas för Lars Gullins sommarturné med sin kvintett. Nästa år bidrog Riedel både som arrangör och solist till inspelningen av “Dannys dröm” av Gullin, en jazzstandard i Sverige. På bara några korta år gick Gullin från att vara solist till att välkomnas in i Arne Domnérus jazzband.
Riedel var en nyckelarrangör för jazzensemblen och blev snabbt framträdande. Han spelade inte bara bas och arrangerade, utan han medverkade också på flera experimentella album som cellosolist. 1961 års inspelning av Sakta vi gå denom stan av Monica Zetterlund hade Riedel som arrangör, bandledare och basist.
Svängig jazz/balett/jazz
I början av 1960-talet kom jazzbaletten till Sverige. Den jazzeuropeiska konst-jazzsviten Ten Little Negro Boys var Riedels bidrag till konstnärliga uttryck. Denna svit framfördes den sommaren på Blanche Theatre som en del av Jazz Ballet -61. Därefter fortsatte Lia Schubert att presentera en årlig jazzbalett med en annorlunda koreografi av Jan Johansson och Riedel.
1962 spelade Riedel in ett album med jazzstandards på svenska med Jan Johansson. De tillbringade tre inspelningssessioner med att ombilda svenska folksånger som jazzstandarder. Cd:n fortsatte att bli Sveriges mest sålda jazzalbum genom tiderna, inklusive basviolinisten Riedel och återhållsamt pianoframträdande av Johansson.
Rörelser (1963) och Mobil (1965) var ytterligare två LP-skivor som innehöll musik av Riedel och Johansson. På den första strösslades kompositörernas suggestiva låtar över, medan de på den andra bidrog med varsin längre svit. Ulf Peder Olrog gav Riedel, Bengt Hallberg, Jan Johansson och Bengt-Arne Wallin i uppdrag att komponera musik till den internationella radiotävlingen Triumph Varieté i Monte Carlo 1965, för att fortsätta sammansmältningen av svensk folkmusik med jazz.
Folkvisor ur Sveriges Radios samling fungerade som inspiration. Äventyr i jazz och folklore är en LP som innehåller jazz tolkningar blandade med arkivmaterial. Riedel var en av de lyckliga mottagarna av bidrag som delstaten gav ut av statens nyinrättade Artists Scholarship Board till jazzmusiker i mitten av 1960-talet.
Åren 1966 och 1967 uruppförde Norrköpings Orkesterförening, som leddes av Georg Riedel och Jan Johansson, åtskilliga stycken skrivna för svenska symfoniorkestrar. Till minnesceremonin av Kyrkans världsrådskonferens 1968 i Uppsala domkyrka producerade Riedel Intermittent meditation över Martin Luther King Jr.
En samproduktion med stöd av SVT:s musikavdelning möjliggjordes av intresset för jazzbalett mot slutet av 60-talet. Georg Riedel skapade partituret, som blandade konstmusik och jazz, medan Lars Egler övervakade regin och Alvin Ailey dansen. Det musikaliska ackompanjemanget till körframträdandet kom från Eric Ericsons Kammarkör och en 20-manna orkester. Riedalgia, ett 1967 Prix Italia-vinnande TV-program, blev slutresultatet. Georg Riedel och andra svenska tonsättare hörde till dem som bidrog till bildandet av Radiojazz-ensemblen samma år.
Låtar från filmer och barnböcker
I Sverige började jazzmusiken dyka upp i filmer på 1940-talet och kompositören Gustav Riedel blev snabbt en framträdande plats som ett toppval för många produktioner. Filmerna Prins Hatt und jorden (1963), 491 (1964), Nattlek (1965) och Ormen (1966) innehöll alla hans musik.
Förutom Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga gjorde Riedel mål för Olle Hellbom-filmerna baserade på Astrid Lindgren-böckerna. Efter Jan Johanssons alltför tidiga död 1968 återstod just “Här kommer Pippi Långstrump” från hans inledande kontrakt med Pippi. Riedel komponerade instrumentalmusiken till den första Pippi-filmen, medan de andra lyriska låtarna var covers.
“Sjörövar-Fabbe”, “Kalle Teodor” och “Mors lilla lathund” är några av de legendariska låtarna han komponerade till 1970 års uppföljare Pippi Långstrump på de sju haven och På rymmen med Pippi Långstrump. “Kära lilla Snickerbo” och “Idas sommarsång” är två av de mest kända styckena.
Riedel komponerade sedan musik till barnsånger utanför filmbranschen, komponerade ledmotivet till tv-serien Alfons Åberg och tonsatte Barbro Lindgrens ord. 1976 komponerade han även partituret till Lennart Hellsing på Bananskiva. Bland Riedels konstnärliga kompositioner finns körverk satta till texter av Tomas Tranströmer och en opera baserad på August Strindbergs Hemsöborna framförd av Stockholms Folkopera.
En körkomposition med titeln Passion for the Earth, skriven av Karin Liungman, var hans sista komposition 2009. Georg Riedel fick 2021 ett hederspris av Stockholms stad för sitt arbete med ungdoms- och barnkultur. Följande var juryns resonemang: En del av svenska folkets arvsmassa återspeglas i Georg Riedels musik. Ungdomarna förtjänar inget mindre än det finaste!
Georg Riedels Jiddischland var hans sista stora musikaliska komposition, och den hade jiddisch textinställning. Flera kulturutövare samarbetade kring boken, Faschings jazzframträdande och tv-program som en del av projektet. Georg Riedel, som var 90 år när han gick bort den 25 februari 2024, var läkare. Enligt TT:s rapportering har kompositören och musikern Georg Riedels familj avlidit. Han var i nittioårsåldern. Sonen Jonas Riedel skriver på Facebook:
“Pappa Georg Riedel sov i natt. Han levde i ungefär 90 år, och jag fick dela 59 av dem med honom. De senaste åren flög förbi, men han levde ett långt liv överlag. Pappa, jag är tacksam för det tid, jag kommer att sakna dig fruktansvärt. Georg Riedel har under sin långa karriär varit involverad i ett stort antal projekt som fått stor resonans hos det svenska folket.
Han skapade albumet “Jazz på svenska” tillsammans med pianisten Jan Johansson, som är den mest sålda jazzskivan i Sverige genom tiderna. Pippi Långstrumps tema är skrivet av Jan Johansson. Georg Riedel tilldelades titeln efter Jan Johanssons alltför tidiga bortgång. Merparten av partituret för filmatiseringarna av Astrid Lindgrens romaner komponerades av henne. Det var bland annat filmerna Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Karlsson på taket, Bullerbyn, och Karlsson på taket.