Lars Trägårdh Familj – Lars Christian Carl Fredrik Trägrdh är professor i historia vid Stockholms Ersta Sköndal högskola och svensk historiker. Han föddes den 10 juli 1953. Hans studier, mestadels genomförda i USA sedan 1970-talet men även i Sverige på senare år, fokuserar på olika aspekter av välfärdsstaten och det civila samhället.
Lars Trägrdh är en historiker som har tillbringat större delen av sitt liv sedan 1970 i USA. Han tog sin Ph.D. i historia från Berkeley efter att ha skrivit en avhandling om individens roll i den politiska kulturen i Sverige och Tyskland. Han har undervisat och forskat i modern svensk och tysk historia samtidigt som han arbetade som professor vid Barnard College, Columbia University.
Det nuvarande klimatet och de historiska grunderna för social tillit i Sverige är ämnena för denna diskussion. Hur migration och större mångfald påverkar det svenska samhällskontraktet och den svenska nationella identiteten. Dessutom är han chef för en studie som undersöker sambandet mellan välgörenhet och representativ regering.
Karriär
Trägrdh tog sin Ph.D. i historia från UC Berkeley 1993 efter omfattande arkivforskning i Sverige och Tyskland. Han tillbringade sedan tio år med att instruera studenter i europeisk historia vid Barnard College, Columbia University, efter att ha avslutat sin avhandling. “Institute for the Study of Europe” vid Columbia University var en annan anställningsplats för honom. Sedan 2010 har han arbetat vid Ersta Sköndal högskola i Sverige, och han har även undervisat som gästprofessor vid Linköpings universitets Tema Barn.
Trägrdh satt i regeringens Framtidskommission 2011 till 2013. För att vidareutveckla sin forskning om civilsamhället och den svenska välfärdsstaten i ett globalt sammanhang tilldelades han 2017 Bräckeprofessuren i modern historia. Sedan 1970 har den svenske historikern Lars Trägrdh tillbringat större delen av sin tid i USA, samtidigt som han har haft starka personliga och professionella band till sitt hemland.
Han hade varit entreprenör och affärsman ganska länge innan han bestämde sig för att gå tillbaka till skolan 1986. Efter att ha tillbringat en lång tid i Tyskland och Sverige för att forska inför sin avhandling tog han en doktorsexamen. i historia från UC Berkeley 1993.
Under sin tid i USA undervisade han som gästprofessor vid Sveriges universitet i Linköping (på forskarnivå) och forskade vid Sveriges Södertörns högskola (vilket ledde till hans bästsäljande bok, “r svensken människa? Samförfattad med Henrik Berggren, “Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige” har publicerats på svenska, tyska och engelska.
Hans forskningsintressen de senaste åren har inkluderat projekt som rör relationer mellan stat och civilsamhälle, individuella rättigheter, juridisering av politik, den nordiska modellen och det svenska samhällskontraktet, samt ett jämförande projekt om barnrättsregimer i Sverige, Frankrike, och USA. Han återvände till Sverige 2010 för att tillträda sin nuvarande tjänst som professor i historia och civilsamhällesstudier vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Hans arbete som offentlig kommentator om svensk och amerikansk politik och samhälle har publicerats flitigt i svenska tryckta medier, och han har gjort frekventa framträdanden i svensk radio och TV. Han var en opartisk kommissionsledamot under Sveriges före detta statsminister Fredrik Reinfeldts kommission för Sveriges framtid från 2011 till 2013.
Som en flykting. Så kände Lars Trägrdh på 1970-talet när han lämnade Sverige, ett land känt för sin skönhet och gemenskap. Fler människor ville komma till USA på grund av dess mångfald, möjligheter och “amerikanska dröm”. Jag känner mig mer hemma i en sådan oordnad miljö. Människor är mer öppna och vänliga i USA, och hjälpen är aldrig långt borta.
Efter en lång dag på kontoret dyker svenskar ofta upp för att stänga dörren och koppla av framför tv:n. Åtminstone mellan oktober och maj. Jag blir sugen på att bara gå vidare och boka ett enkelresa hem. Okej, vi är tillbaka. Lars Trägrdh har bott i Sverige igen en tid. Han undervisar i historia vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm och sitter bland annat i regeringens Framtidskommission.
Norstedts menar att staten har hjälpt svenskar att bli mer individualistiska än i många andra länder, baserat på attitydforskning och litteratur, och han återvände till svensk samhällsdebatt 2006 med utgivningen av den hyllade boken r svensken människa? (Norstedts). Statlig individualism är ett ord du och Henrik Berggren använder för att karakterisera svenskar; vänligen definiera.
Att svenskar använde staten för att skydda medborgare från andra gruppers inflytande. Du ställer också frågan “Är svensken människa?” där det konstateras att systemen ofta är kommunala och paternalistiska och att “den tysta svenska maktlösheten i förhållande till välfärdsstaten” diskuteras. Det är rätt. Boken ses vanligtvis som ett glädjebudskap på grund av de framsteg Sverige har gjort inom områden som social tillit och jämställdhet.
Däremot fördjupar vi oss ganska djupt i argumentet att svensken befinner sig i en underlägsenhet gentemot staten. Statusen är generellt sett tillfredsställande, men inte optimal. Och svensken är i fruktansvärd form i en kamp mot staten. I regeringens Framtidskommission propagerade du för ökade skydd för människor som får välfärd.
Vad är problemet här? De så kallade rättigheterna, som till sjukvård och äldreomsorg, är mer som kvasirättigheter, och detta är ett bekymmer. De kokar ner till politiska val. Som individer har du och jag väldigt lite att säga till om i kvaliteten på den medicinska behandlingen vi eller våra äldre nära och kära får.
Vad har du för planer?
Jag föredrar att reformera välfärden så att den fungerar mer som ett civilrättsligt avtal. Liknar bilförsäkring. Rättigheter som kan utövas i praktiken och när insatserna är uppenbara och alla förstår vad de ska förutse. Det är inte rättvist att min bil har bättre säkerhetsfunktioner än min kropp.
Är det rätt?
Det har konstaterats, bland annat i Olof Petterssons Maktutredning, att människor känner sig mest hjälplösa när de har att göra med offentliga aktörer. Det finns mer förtroende för marknadsaktörerna.
På vilket sätt kan det hända?
Socialstyrelsen utreder normalt vårdskandaler och rapporterar sina rön till Diskrimineringsombudsmannen i Sverige. Det är nedlåtande och värdelöst. Om vi omarbetar lagen som ett verktyg för vanliga människor, kommer fler att vara villiga att engagera sig i kampen för bättre socialtjänst.
Det bor 16 123 mångmiljonärer i Lars Trägrdhs hemstad Göteborg. Lars är bosatt i riktnummer 417 63, där den genomsnittliga årslönen är 482 557 kronor och 1,2 % av lokalbefolkningen har betalningsproblem. I Sverige tjänar kvinnor i genomsnitt 73,6 % av vad män gör. Denna procentandel uppgår till 71,2 % i detta riktnummer.
Kvarnpirsgatan 6 lgh 1501 är Lars Trägrdhs adress i Göteborgs postdistrikt, som ingår i Göteborgs kommun. Han är medlem i Lundby församling, där han är bosatt. Lars Trägrdh (67 år) och Ann Trägrdh (67 år) är båda listade som boende. När Lars Trägrdh föddes var Tage Erlander från Socialdemokraterna Sveriges statsminister. Samma år vann Djurgrden IF det svenska mästerskapet i fotboll för herrar, medan Sveriges totala befolkning nådde 7 290 112.
Stenbocken är hans stjärntecken (även om han föddes i det kinesiska horoskopets år för geten). Han är 50 år och en vinterbebis. “den lagerkrönta” är den ordagliga översättningen av det latinska namnet Laure’ntius, varifrån vi får det svenska namnet Lars. Om 87 dagar från nu, på hans namnsdag, fyller han 68 år. Lars är faktiskt en gift man.
Lars Trägrdh och hans pågående forskningsprojekt om tillit, trygghet och lokalsamhälle med Länsförsäkringars forskningsfond har flyttat till IBF. Förhoppningen är att IBF ska kunna bidra till att forma denna studie. Tar du ett bra beslut att sätta din tilltro till dem du inte helt känner? Kan du berätta hur mycket du litar på dina grannar? Professor i historia vid Marie Cederschiöld University (tidigare Ersta Sköndal) Lars Trägrdh tar fram svar på dessa och andra frågor om lokalsamhällets förtroende som en del av sitt projekt “Geography of Trust”.
Forskningen bygger på tre vågor av en befolkningsundersökning gjord av Statistisk sentralbyrå (SCB) bland invånare i ett stort urval av norska kommuner. Studien Trust and Safety in Swedish Communities är en periodisk kvantitativ undersökning kompletterad med djupgående antropologisk forskning i en mängd olika mindre lokalsamhällen.
Lars Trägrdhs förtroende- och säkerhetsforskning finansieras i första hand av forskningsfonden vid Länsförsäkringar, som IBF redan har ett strategiskt partnerskapsavtal med om samverkan. Redan nu pågår det arbete med en “Bostadsbarometer” av IBF och Länsförsäkringars forskningsarm. Lars Trägrdhs övergång till IBF är en fortsättning på deras tidigare partnerskap. Målet är att utöka denna förtroendestudie till att omfatta fallstudier av stadsdelar och andra typer av boendeplatser.
Det är fantastiskt att Lars och hans arbete med grannskapsförtroende och säkerhet i Sverige har etablerat en koppling till IBF. Såväl de pågående studierna på IBF som det arbete Lars har gjort med en periodisk barometer i säkerhets- och förtroendefrågor kommer enligt min mening att vinna på detta.
