Maria Malmer Stenergard Familj – Maria Louise Malmer Stenergard är en moderat politiker och jurist från Sverige. Hon föddes den 23 mars 1981 i Norra Åsums församling, Kristianstads län. Under Kristerssons förvaltning har hon varit Sveriges migrationsminister och statsminister i Justitiedepartementet sedan den 18 oktober 2022.
Hon valdes 2014 till att representera Skåne läns norra och östra valkrets i riksdagen och har tjänstgjort i den egenskapen sedan dess. Hon vann valet på egen hand 2022. Hon var ordförande i socialförsäkringsnämnden 2019 till 2022. Mellan 2019 och 2022 representerade Malmer Stenergard Moderaterna i frågor om migration och socialförsäkring. Hon har tidigare varit talesman för jordbruks-, miljö- och skattepolitik.
Personlig biografi
Malmer Stenergard tog examen 1999 från Kristianstads Söderportsgymnasiet där han tog samhällsvetenskap som huvudämne. Därefter ryckte hon upp sitt liv och begav sig till Lund för att studera vid Lunds universitet. År 2002 markerade året då hon tog sin kandidatexamen i systemvetenskap. Mellan 2002 och 2003 var hon anställd av Tetra Pak som systemvetare. 2003 gick hon tillbaka till skolan och började på det juridiska programmet.
Vid Lunds universitet tog hon en jurisdoktor (jur.M.) 2008. Hon har även gått fortbildningsprogrammet vid Timbros Stureakademin. Hon var kronofogde vid Kristianstads Kronofogdemyndigheten 2009 till 2011, varefter hon tjänstgjorde som tingsnotarie vid Hässleholms tingsrätt. Den tjänsten satt hon kvar till 2014, då hon valdes in i Moderaternas riksdag.
När hon gick på Lunds universitet var hon aktiv i Fria Moderata Studentkåren och Moderata Ungdomsförbundet (MUF). 2005 och 2006 var hon ordförande för Fria Moderata Studentföreningen i Uppsala, som numera är känd som Geijerska Studentföreningen. Från 2006 till 2007 var hon vice ordförande i samma organisation.
Sedan april 2023 har Malmer Stenergard kallat Nacka hem. Utredningen om språkkrav för permanentboende ansökningar tillsattes för ett år sedan av Anders Ygeman, tidigare migrationsminister. Kanske kände han sig lite yr från valfeberns början. Maria Malmer Stenergard, vår nuvarande migrationsminister, var dock olycklig.
Problematiskt kunde inte testerna börja med bums, och inte med konceptet i sig. Avgörande tecken I svensk politik är det få saker som har samma symboliska tyngd som språktest. Det kravet var grunden på vilken Lars Leijonborgs självbild som “Lejonkungen” en gång byggdes. Så fort de tar ordet skriker Sverigedemokraterna idag “språkprov” i hela regioner och kommuner.
Så man kan lugnt säga att Malmer Stenergard blev nöjd när hon äntligen fick utredningen “Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd” för ett tag sedan. Språkkunskaper ska vara en förutsättning för permanent bosättning i Sverige, enligt förslaget. Hur det än må vara, förkunnade hon när hon såg mikrofonen på radion att den var fundamentalt avgörande.
Med hjälp av omdirigerad e-posttrafik
Redan samma dag som den nådde departementet remitterades utredningen. September är sista datum för synpunkter. Hela konceptet med språktest borde vara förlegat, vad värre är. Det kommer inte att göra så stor skillnad om du delar min oro för segregation eller flyktingar. Tillfälliga uppehållstillstånd är fortfarande det enda alternativet för personer som söker skydd i Sverige från och med 2021.
Redan stora krav
Även utan genomförandet av språkprov är ribban för eventuell behörighet att få permanent uppehållstillstånd i landet högt. De nya testerna kommer främst att orsaka problem för en rad olika specialister som industri och forskning hoppas kunna rekrytera hit, vilket vissa har påpekat (t.ex. redaktionskollegorna på Svenska Dagbladet). Det råder tvivel om testernas inverkan på integrationen. Det har regeringens utredare redan konstaterat.
Tidlös hundvissling
Politiska signaler är vad vi tar upp här. En traditionell hundvissling spelad av Maria Malmer Stenergard och Anders Ygeman. Människor som flyr från våld och förföljelse eller en allmänhet som är trött på invandring kommer inte att vara de enda som får höra det. Människor som det svenska samhället är i stort behov av kommer också att få höra det.
Företag som vill anställa specialister och välfärdsbyråer i behov av kompetenta arbetare står inför den extra utmaningen med språktest. Kostnaden för ett knytnävsslagsmål är orimligt. Vi kan berätta för Maria Malmer Stenergard att hon är 20 år för sen om hon drömmer om att bli den nya lejonkungen.
Redan innan den har börjat utredas har regeringens så kallade whistleblower-lag rönt mer kritik från de personer vars uppgift det är att genomföra den än något annat nytt förslag. Tidöavtalets skrivelse om anmälningsplikt för papperslösa fick hård kritik redan innan presentationen i höstas.
Lärare kan tvingas kontakta myndigheterna om de stöter på en elev vars asylansökan har fått avslag och läkare kan tvingas anmäla en svårt sjuk patient. “Det kan finnas situationer där en anmälan skulle komma i konflikt med omhuldade värderingar, till exempel inom vården” och behovet av att utreda eventuella undantag erkänns också i dokumentet.
Det framgår av att lyssna på migrationsminister Maria Malmer Stenergard att regeringen inte har några planer på att göra många undantag. Samtidigt som hon erkände att det kan handla om situationer som involverar livsuppehållande vård, uttryckte hon sin ovilja mot att skapa undantag för “vård som inte kan vara anständig” under en nyligen genomförd debatt i riksdagen.
Du kan inte tro hur grymt det är. Så stor är önskan att tvinga människor ut ur landet att de inte är villiga att vika sig ens när de står inför möjligheten att de kanske inte får adekvat medicinsk behandling i sitt hemland. Gruppen har samlat över 2 500 underskrifter på uppropet “Vi anger inte”, som startades av vårdpersonal.
I en debattartikel uttrycker facken SSR, Vision, Kommunal, Vårdförbundet, och lärare från Sverige sin önskan att koncentrera sig på sitt kärnuppdrag snarare än att polisanmäla individer. Enligt en undersökning gjord av fackförbundet DIK tycker bara 3 % av biblioteksanställda att detta förslag är bra, medan 90 % stöder det fullt ut.
Detta misslyckas dock. Kritiker inom förslaget uttrycker också sitt ogillande. Sjukvårdspersonal bör undantas från anmälningsskyldigheten, menar alla partier i Region Skåne (exklusive Sverigedemokraterna). Oavsett vilket insisterar Maria Malmer Stenergard, som om hon vore en hel idiot, att planen ska gå framåt.
Det skedde en markant förändring i de borgerliga partiernas retorik för inte så länge sedan. Papperslösa barn upp till gymnasienivå fick 2013 rätt att gå i skolan av den dåvarande borgerliga regeringen och papperslösa vuxna fick rätt till vård som inte kan vara anständig. I det ögonblicket var beslutet inte särskilt kontroversiellt, även om då och då en gammal moderat oundvikligen skulle göra en invändning. Mycket har dock hänt sedan dess, som ni väl vet.
“Fler Sverigedemokrater än Sverigedemokraterna själva” är den nya beskrivningen för Maria Malmer Stenergard och hennes följare. Nu när allt kommit så här långt kan SD i princip inte göra något medan de andra Tidö-partierna driver sitt handlingsprogram. Mysteriet är dock hur länge detta kan fortsätta. Liberalisternas åsikter om SD finns milt sagt över hela kartan.
