Birgitta Dahl Sjukdom – Birgitta Dahl, en svensk politiker (socialdemokrat) som suttit i riksdagen i 33 år (1969-2002), föddes den 20 september 1937 i Rda församling i Härryda kommun. Från 1982 till 1986 var hon biträdande industriminister. Från 1986 till 1990 var hon miljö- och energiminister. Från 1990 till 1991 var hon miljöminister. Från 1994 till 2002 var hon talman i riksdagen. Hon satt i det socialdemokratiska partiets styrande organ 1990–1996. Hon var ordförande för Unicef Sverige 2005–2011.
Biografi
Dotter till en hushållslärare på landsbygden och en folkhögskolerektor Birgitta Dahl är född och uppvuxen i Göteborg. Båda mina föräldrar var populister och arbetade för förbudets sak. Hon tillbringade sin barndom i städerna Storvik, Västers och Vallentuna. På 1950-talet ryckte hon upp för att studera på universitetet i Uppsala.
I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet gick Dahl vid Uppsala universitet för att studera nordiska språk, historia och politik. Hon skrevs in vid Uppsala universitet som filosofie huvudämne 1960. Dahl var styrelseledamot med ansvar för sociala frågor för både Uppsala studentkår och Sveriges samlade studentkårer.
Anna-Greta Leijon var då sekreterare för Uppsalaförbundets socialnämnd. Efter att ha arbetat som kursassistent vid Nordiska Afrikainstitutet 1964 och 1965, som anställd i Dag Hammarskjölds minnesfond 1965 och 1967 och som chef för Svenska kommittén för Vietnam 1971 och 1977, blev Dahl den förste kontorssekreteraren. vid SIDA från 1964 till 1968.
Dahl utarbetade och drev en motion i riksdagen om att öka anslagen till barnomsorgen för att möta full efterfrågan 1975; motionen godkändes slutligen 1985. Hon kämpade också i flera år för att få en delad föräldraförsäkring (istället för moderskapsförsäkring) genomförd (beslutades 1974), för ett förbud mot barnmisshandel (beslutades 1979) och för kriminalisering av våldtäkt i äktenskap. (kriminaliserades 1965 men resulterade inte i fällande dom i Sverige förrän 1984).
Dahl var en nyckelperson i linje 2-lägret under kärnkraftsfolkomröstningen 1980. Efter att Socialdemokraterna vunnit tillbaka regeringen 1982 blev hon energiminister och började genast stärka legitimiteten för linje 2:s “Avveckling, men med förnuft” slogan genom investeringar i alternativ elproduktion (inklusive kolkraft och naturgas) och en riksdag beslut att stänga två reaktorer.
Detta “oåterkalleliga” val fick, som hon uttryckte det, uppbackning av statsminister Ingvar Carlsson och finansminister Kjell-Olof Feldt, samt en ansenlig majoritet i riksdagen (s, vpk, mp, och c). Dahl förlorade sin position som energiminister till Rune Molin, en kärnkraftsanhängare som kom till LO från Norge i januari 1990 efter en massiv lobbying och mediekampanj 1989.
När Dahl var Sveriges energiminister utarbetade han lagen om kärnkraftsverksamhet, som förbjöd byggande och planering av nya kärnreaktorer i landet men lämnade orörda landets möjligheter att bedriva kärnkraftsforskning eller exportera kraft. Som miljöminister var hon drivande i att fasa ut freoner, som en gång i tiden användes flitigt i luftkonditioneringsapparater och andra kylsystem.
Dahl valdes till talman i den svenska riksdagen 1994. Per Ahlmarks bok Det öppna såret kom ut 1997 och det var där som Dahls tidigare stöd till Röda Khmererna och övertygelse om att det kambodjanska folkmordet hade kunnat undvikas kom fram. Detta väckte diskussioner om Dahls legitimitet som demokratisk ledare och hans lämplighet att tjänstgöra som riksdagens talman. I efterhand har Dahl hävdat att hon hemsöktes av att hon inte “förstod Kambodjafrågan” tidigare.
Familj
Birgitta Dahl är dotter till Sven Dahl, rektor på en folkhögskola, och Anna-Britta Dahl, hemkunskapslärare. Hennes första man, Enn Kokk, dog 2019, och hon är nu gift med Bengt Kettner. Anna Kettner (född 1961), Kerstin Kokk (1969) och Matti Dahl (1973) är hennes barn. Nästan 20 år har gått sedan Birgitta Dahl, förra talaren, hoppade av.
I en intervju med Aftonbladet diskuterar hon sin nuvarande situation, sin politiska karriär och kampen för jämställdhet. Konsensus var att jag var en källa till spänning. I åtta år var hon ordförande i riksdagen som ledamot av både Palme- och Carlsson-regeringen. Birgitta Dahl gick i pension 2002, 82 år gammal, är nu 83 och minns epidemin som en mörk tid i sitt liv. Det senaste året har jag undvikit all mänsklig kontakt. Det är inte ovanligt att det går dagar utan att jag har någon form av mänsklig interaktion. Det har varit svårt och isolerande.
Hur skulle du sammanfatta din tid i politiken?
Reformer av miljöpolitiken och lagen om förbud mot sexuella övergrepp mot barn är två områden som jag är mest stolt över. Gifta män hade också lagligen rätt att våldta demr makar fram till 1965. Under min kamp stötte jag på ett enormt motstånd och fick höra att. Det är en härlig traditionell svensk praxis, och samhället kommer inte att stå i vägen. Det var sanningen då. Birgitta Dahl är också nöjd med sitt arbete med att få offentligt finansierad dagis.
Jag lade fram ett förslag till riksdagen som skulle ha ålagt en omfattande utbyggnad av daghem för att möta alla familjers krav, men det sköts ner. Men i stället för att sura i mitt nederlag höll jag ett inspirerande tal och insisterade på att bli applåderad. Sven Aspling, socialminister, tog mikrofonen på slutet och lovade att övervaka skapandet av en plan. Olof Palme höll ett magnifikt öppningstal till 1975 års partikonferens, som fokuserade på att förbättra villkoren för barn vid den tiden. Behåll hoppet till varje pris.
Återupprättade mitt hopp i mänskligheten”
Vi vet att du var tvungen att hantera mycket fiendskap. Allt från att gnälla i telefonen till bajs och kondomer på posten var rättvist. Du födde barn medan du tjänstgjorde i parlamentet; var du den första som gjorde det? Man kunde inte ta ledigt från sina riksdagsuppgifter eftersom de inte var anpassade för sådana händelser.
Jag var tvungen att ta hennes platser så att jag kunde amma henne, men riksdagen var inte direkt gynnsam för det. Medan jag då och då stötte på hjälpsamma och trevliga lokalbefolkning, stötte jag i allmänhet på fientlighet. Den övergripande konsensus var dock att jag var ett störande inflytande. Det var utmanande, men jag är tuff.
Vad fick du för respons från det politiska systemet när du stod upp för kvinnor?
Jag mötte både stöd och motstånd. 1962 skrev jag en uppsats för den socialdemokratiska tidskriften Tiden på temat jämställdhet. Jag bröt ihop i tårar för att jag var så utsliten efter att ha inte fått tillräckligt med sömn på flera nätter. Han avbröt samtalet och la på. Till slut kom han ut och sa att jag hade rätt.
Hur har du upplevt att pensionen har behandlat dig hittills?
Under det första decenniet hade jag många ordförandeposter. Sedan blev jag riktigt sjuk och jag var tvungen att genomgå en akut hjärtoperation. Jag har dock sett hur effektiv sjukvården kan vara trots att man måste vänta i över två år på att den ska implementeras. Till slut blev jag så sjuk att jag fick bäras till sängs.
Den finaste presenten jag kunde ha fått på min 75-årsdag var dock möjligheten att vakna upp efter operationen och inse att mitt liv inte längre var över. Hon önskar att hon hade tid och ork att träna igen. Tidigare kunde jag simma, cykla och springa i skogen, men nu kan jag inte. Den bästa träningen är promenader, och på sommaren lägger jag daglig trädgårdsarbete till mixen.
Missplacerade min själsfrände
Enn Kokk, Birgitta Dahls man sedan 55 år, gick bort sommaren 2019. Vi var tillsammans länge. Mycket ledsen, och jag är fortfarande i sorg. Trots våra skillnader i karaktär delade vi många gemensamma intressen och värderingar. Jag är nyfiken på hur du känner inför att bli äldre. Jag ser ingen anledning att inte hålla med. Mitt liv har varit rikt och fullt, och jag är tacksam för varje ögonblick av det.
Men jag hoppas kunna njuta av en längre livslängd.
Proposition 1993/94:150 är som svar på motion 1993/94:Fi55 från Birgitta Dahl m.fl. Ändringsproposition till slutlig statsbudgetförordning för budgetåret 1994/95 etc. Förvaltningen har föreslagit fler utrymmen i utbildningsväsendet, inklusive offentlig och högre utbildning, i tilläggslagen.
