Ardalan Shekarabi Längd – Den svenske advokaten och politikern Ardalan Shekarabi föddes den 28 november 1978 i Manchester, Storbritannien. Han var Sveriges socialförsäkringsminister 2019 till 2022 samt dess social- och socialminister från 6 oktober 2022 till 18 oktober 2022. Shekarabi var tidigare civilminister. Den 15 april 2013 valdes Shekarabi till parlamentsledamot. Han är också vald att sitta i Socialdemokraternas verkställande utskott.
Biografi
Hassan Shekarabi och Sajadi Sahra är föräldrar till Ardalan Shekarabi. Han växte upp i Shahriyar, en iransk stad söder om Teheran, efter att ha fötts i Manchester, England. Shekarabi flydde från Iran som politisk exil 1989 och reste med sin mamma till Sverige. Shekarabi började gå en grundskoleförberedande klass när de tillsammans skaffade en lägenhet i Gävle.
I och med det så kallade luciabeslutet, som trädde i kraft den 13 december 1989, skärpte den dåvarande svenska regeringen invandringsbestämmelserna, vilket gjorde det svårare för flyktingar att stanna i Sverige. Familjen motsatte sig beslutet genom att gömma sig för svenska myndigheter efter att ha fått veta att deras ansökan om asyl att få stanna i Sverige hade avslagits. De fick ett uppehållstillstånd 1991 på grund av humanitära problem.
Han avslutade sin gymnasieutbildning vid Vasaskolan i Gävle innan han började på Uppsala universitets juristprogram. 2007 tog han sin LL.M. i lagen. 2008–2009 arbetade han som notarie vid länsrätten i Gävleborgs län. Efter att ha utfört sitt uppdrag som notarie åkte han tillbaka till Uppsala universitet, där han då var doktorand, för att fortsätta sina forskarutbildningar i offentlig rätt 2010 till 2013.
Endast en av hans forskarutbildningskurser var dock auktoriserad, en 15-poängs introduktionskurs som han avslutade den 31 maj 2012. Han har alltså inte skrivit klart sin avhandling. Thérèse Skoglund Shekarabi, kommunpolis, är hans fru. Tillsammans har paret tre barn.
Höjden på Ardalan Shekarabi
Den faktiska höjden i millimeter för socialförsäkringsministern är okänd eftersom Ardalan Shekarabi inte har avslöjat det. Shekarabi verkar dock vara ungefär samma höjd som Sveriges förre statsminister Stefan Löfven, baserat på bilder. Vilken höjd är han? en höjd av 175 cm.
Ardalan Shekarabi har enligt eget CV en juristexamen från Uppsala universitet samt en journalistutbildning från Poppius. Mellan 2010 och 2013 arbetade Shekarabi som doktorand vid Uppsala universitet med forskning inom det offentligrättsliga området, men han fick aldrig sin avhandling.
Vilka är föräldrarna till Ardalan Shekarabi?
Ardalan Shekarabi är son till Hassan Shekarabi och Sajadi Sahra, enligt riksdagen.
Växte Ardalan Shekarabi upp som flykting?
Ardalan Shekarabi är född och uppvuxen i Iran, men 1989 flydde han och hans mamma till Sverige som politiska flyktingar. De fick först avslag på sin asylansökan och de gömde sig i drygt ett år innan de fick sitt uppehållsvisum. Shekarabi växte upp i Gävle, Sverige.
Vem är Ardalan Shekarabis make?
Thèrése Skoglund Shekarabi, kommunpolis, är gift med Ardalan Shekarabi. Norr om Stockholm, i Knivsta, bor paret. Tre barn totalt mellan Ardalan Shekarabi och hans fru Thèrése Skoglund Shekarabi.
Hur mycket tjänar Ardalan Shekarabi?
Ardalan Shekarabi får ett “ministerarvode” för sina tjänster som minister, vilket ministerns ersättningsutskott uppskattar till 142 000 kronor per månad 2021. Shekarabi hade en fastställd förvärvsinkomst på 1 668 000 kronor 2020, enligt uppgifter från Skatteverket som Nyheter24 har sett. Ministern kunde nu ta ut 139 000 kronor varje månad som sin ersättning.
första politiska ämbetet
Shekarabi gick med i Socialdemokraternas SSU ungdomsförbund 1993 och började arbeta i SSU-regionen i Gävleborg. Han fungerade som SSU-distriktsordförande för Uppland och var förbundsstyrelsens ideologiska ledare. Åren 2002 till 2003 var han redaktionens ordförande för tidningen Tvärdrag. Han har haft befattningar på Kooperativa institutet och Justitiedepartementet, där han bland annat varit Thomas Bodströms brevskrivare.
Shekarabi valdes enhälligt att efterträda Mikael Damberg som förbundets chef under SSU-kongressen som hölls i Karlstad 4–8 augusti 2003. Shekarabi ansågs liksom sin föregångare vara medlem i ungdomsförbundets högerfalang.
Shekarabi fokuserade på problem inklusive bostadspolitik, ungdomsarbetslöshet, integrationspolitik och tvisten mellan Israel och den palestinska myndigheten samtidigt som hon var ordförande, bland annat. Utlänningsnämnden, som SSU främjade för nedläggning under Shekarabis ledning eftersom man trodde att det var ett system med bristande rättssäkerhet, har sedan ersatts av en juridisk mekanism som kallas Migration legal.
Europaparli riksdagsvalet 2009
Shekarabi attackerade det politiska etablissemangets bristande hängivenhet för EU-frågan kort efter EU-valet 2004. Han trodde att en av de främsta orsakerna till valets låga valdeltagande, 37,9 procent, var att de stora partierna inte diskuterade Europafrågor ordentligt under tiden. Shekarabis kritik av valet till Europaparlamentet var så allvarlig att han kallade dem “ett stort misslyckande för socialdemokratin”.
Shekarabi slutade sjua för Socialdemokraterna i valet till Europaparlamentet 2009. Shekarabi främjade ett antal saker under valkampanjen. Han startade kampanjen skuldsatt.nu bland annat för att uppmana till stopp för smslån. Shekarabi hade också ett betydande genomslag genom att opponera sig mot socialdemokraterna i debatten om Ipred-lagen.
När den iranske självständighetskämpen Ahmad Batebi besökte Sverige spreds information om Shekarabi även där. Shekarabi, som fick nästan 20 000 personröster i valet, valdes till andra suppleant i EU-parlamentet till följd av att socialdemokraterna vann sex mandat.
2010–2011 Kriskommission
Shekarabi kandiderade till riksdagen i valet 2010 och valdes in som ersättare från Stockholms läns valkrets. En kriskommission tillsattes av Socialdemokraternas partistyrelse efter deras nederlag i valet 2010 med avsikt att undersöka de svåra omständigheter partiet stod inför. Shekarabi och Göteborgspolitikern Anna Johansson valdes av partistyrelsen att leda denna kommission.
Panelen höll ett antal offentliga utfrågningar med akademiker, branschfolk och sociala kommentatorer. Socialdemokraternas samhällsanalys, politik och struktur tittades på och diskuterades. I februari 2011 lämnade kommissionen sina slutliga slutsatser. Slutrapporten innehöll ett antal rekommendationer till åtgärder som Socialdemokraterna bör vidta för att lösa den politiska och organisatoriska kris de just nu upplevde.
Shekarabi återvände till sin forskning vid Uppsala universitets juridiska institution efter att ha suttit i kriskommissionen. Offentlig upphandling är föremål för hans forskning. I samarbete med tankesmedjan Arenagruppen levererade Shekarabi hösten 2012 en rapport om lönsamhet på public service-marknaden.
Shekarabi gav en juridisk undersökning av ämnet vinstreglering inom välfärdssektorn i denna forskning. Det fanns även andra potentiella lösningar på vinstfrågan. Ett fåtal av idéerna införlivades senare i Socialdemokraternas nationella välfärdspolitik.
2014–2019: Civilminister
Regeringen Löfven I utsåg den 3 oktober 2014 Ardalan Shekarabi, Magdalena Andersson och Per Bolund till nytillträdda ministrar. Riksdagsvalet 2014 resulterade i att Löfven I-förvaltningen tillträdde. Shekarabi valdes att tjänstgöra som den tillträdande administrationens civilminister den 3 oktober 2014.
Han var ansvarig för statens förvaltnings- och arbetsgivarpolitik, landsting, kommuner och offentlig upphandling som civilminister. En ny spellag, som krävde att alla speloperatörer som verkar på den svenska spelmarknaden gör det med lagliga tillstånd och att operatörer utan tillstånd stängs ute, kan nämnas som en av de reformer han drev igenom.
Vinster i välfärden var ett problem som Shekarabi också var ansvarig för. Den så kallade Reepalu-sonden inrättades av regeringen för att undersöka vinster i välfärden efter valet 2014. Regeringen Löfven föreslog i mars 2018 en åtgärd som skulle ha satt ett tak för storleken på rörelsevinster som privata välfärdsaktörer kan komma att göra.
På Reepalu-utredningen utvecklades lagförslaget. Shekarabi hävdade att ett vinsttak var nödvändigt eftersom personalstyrkan i vinstdrivande vårdinrättningar är lägre, arbetsvillkoren är sämre och lönerna är lägre. Efter att Sverigedemokraterna, som tidigare krävt ett totalt vinstförbud i skolan, ändrat hållning och öppnat upp för fria vinster, fick lagförslaget stryk i riksdagen.
Shekarabi gjorde en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter i december 2017 där han diskuterade hur han trots att han var en flykting som kommit till Sverige fortsatte att stödja Löfvenförvaltningens hårdare invandringspolitik. Han hävdade att Sverige inte kan ha en invandringsstrategi som strider mot dess mål för social välfärd.
Shekarabi var en av de socialdemokratiska riksdagsledamöter som aggressivt sökte diskussion med Sverigedemokraterna under sin tjänst som civilminister. Shekarabi utmanade Jimmie kesson till en diskussion i ämnet efter att Sverigedemokraterna deklarerat att de skulle motsätta sig regeringen Löfvens lagförslag om att ställa krav på löner och villkor enligt svenska kollektivavtal för de företag som går i anbud.
