Carl Bildt Förmögenhet – Den svenske politikern och diplomaten Carl Bildt var Sveriges statsminister 1991 till 1994. Han föddes den 15 juli 1949. Från 1986 till 1999 var han ledare för Moderaterna och ställde upp som nominerad i fyra allmänna val, innan han blev ledare för Moderaterna. utsedd till Fredrik Reinfeldts utrikesminister från 2006 till 2014. I riksdagen sedan 1979 hade Bildt en plats fram till 2001. Han är stamfader till klanen Bildt och barnbarns barnbarn till Gillis Bildt, Sveriges statsminister 1888-1889 .
Efter att ha tjänstgjort som Europeiska unionens särskilda sändebud till det forna Jugoslavien i juni 1995, medordförande för Daytons fredskonferens i november 1995 och hög representant för Bosnien och Hercegovina från december 1995 till juni 1997, omedelbart efter Bosnienkriget, var Bildt välkänd internationellt som medlare i de jugoslaviska krigen. Han tjänstgjorde som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Balkan från 1999 till 2001. Dessutom har Bildt tjänstgjort som WHO:s särskilda representant för tillgången till COVID-19 Tools Accelerator (ACT Accelerator) sedan 2021.
barndom och utbildning
Familjen Bildt, en sedan länge etablerad dansk-norsk-svensk adelssläkt med historisk bostad i Bohuslän, välkomnade Bildt till världen den 15 juli 1949 i Halmstad, Halland[2].[Referens behövs] Gillis Bildt, konservativ. politiker och diplomat som var Sveriges statsminister 1888 till 1889 och mångårig ambassadör i det tyska riket, är mest känd för sin protektionistiska handelspolitik.
Daniel Bildt, Bildts far, tjänstgjorde som reservmajor vid numera nedlagda Hallands regemente och byrådirektör i numera nedlagda civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå (1920–2010). 1947 gifte sig Daniel Bildt med Kerstin Andersson-Alw. Nils Bildt, Carls bror, föddes 1952.
Åren 1974 till 1975 gifte sig Bildt med Kerstin Zetterberg; 1984 till 1997 till Mia Bohman (dotter till före detta moderatledaren och ekonomiminister Gösta Bohman); och 1998 till Anna Maria Corazza. Två av Bildts barn kommer från hans andra äktenskap, medan ett från hans tredje.
Har studerat vid Stockholms universitet, Bildt.
första karriären
I maj 1968 motsatte sig Bildt de politiska vänsterkrafternas beslagtagande av Studentkårshuset och hjälpte till att skapa gruppen Borgerliga Studenter – Opposition 68, som fortsatte med att vinna val till Stockholms studentkår. I början av 1970-talet var han ordförande för European Democrat Students, som samlade likasinnade center-högerstudentorganisationer från hela Europa.
Han fungerade också som ordförande för FMSFs förbund för svenska konservativa och liberala studenter, en centerhögerstudentorganisation. Som chef för det politiska samordnande kontoret vid ekonomidepartementet och nära allierad med partiets ordförande och ekonomiminister Gösta Bohman, var Bildt en del av den icke-socialistiska samlingsregeringen som bildades 1976.
1979, Bildt valdes in i parlamentet, men i den icke-socialistiska regeringen efter valet utsågs han till statssekreterare för politisk samordning. Som riksdagsledamot i början av 1980-talet skapade han ett rykte om att delta i insiktsfull och livlig debatt om internationella frågor. Han mötte ofta statsminister Olof Palme när han tjänstgjorde i ubåtsförsvarskommissionen, som undersökte utländska ubåtsintrång i Stockholms skärgård och marinbasområden 1982. 1986 efterträdde Bildt Ulf Adelsohn som Moderaternas ledare.
Moderata Bildts parti ledde en koalition av fyra partier som besegrade Socialdemokraterna 1991. Som chef för en fyrpartisamlingsregering blev Bildt Sveriges första konservativa statsminister på 61 år den 4 oktober 1991. Hans regering fokuserade bl.a. privatisering och avreglering av ekonomin för att förbättra miljön för stora företag för att ge Sverige en “nystart” mitt i en snabbt intensifierad ekonomisk kris orsakad av en spekulativ bostadsbubbla.
En långvarig anhängare av europeisk integration och Sveriges engagemang i den, gjorde att förhandlingarna om EU-medlemskap var högsta prioritet. Den tidigare socialdemokratiska administrationen gjorde en snabb kovändning, övergav sina tidigare invändningar och lade sommaren 1991 fram en formell ansökan om medlemskap i EU som en del av ett akut ekonomisk krispaket.
Bildt kunde inleda och avsluta medlemsförhandlingarna med EU på rekordtid och undertecknade anslutningsfördraget vid EU-toppmötet på Korfu den 23 juni 1994, mycket tack vare sina starka kontakter med Tysklands förbundskansler Helmut Kohl. Sverige gick med i EU som fullvärdig medlem den 1 januari 1995 efter en folkomröstning i november som godkände medlemskapet, vilket fullbordade en viktig del av regeringen Bildts agenda.
Trots att hans moderata parti fick marginella vinster vid den tiden, vid tiden för valet i september 1994, hade hans regerande koalition förlorat majoriteten. Guvernörennments ekonomiska plan var främst inriktad på ett antal strukturella förändringar som syftade till att öka tillväxten och konkurrenskraften.
Den svenska ekonomin har genomgått en betydande liberalisering som ett resultat av ekonomiska förändringar, inklusive införandet av kupongskolor, öppnandet av energi- och telekommunikationsindustrin, privatisering av offentliga företag och reformering av hälso- och sjukvården.
På den tiden var administrationen tvungen att hantera dessa reformer såväl som en kraftig ökning av arbetslösheten och de statliga underskotten 1991 och 1992. Det var en betydande ekonomisk kris under den tiden. Krisen i den europeiska växelkursmekanismen 1992 liksom den ekonomiska nedgången i andra europeiska länder förvärrade dessa problem.
Som ett resultat av detta tvingades Sverige att avsluta sin fastväxelkurspolitik och tillåta den svenska kronan att flyta fritt i november 1992. Regeringen kunde nå en överenskommelse med den socialdemokratiska oppositionen om några av sina utgiftsbesparingsinitiativ som en del av ansträngningen att hantera den ekonomiska krisen.
Även om underskotten krympte och ekonomin hade en betydande tillväxt 1994, var arbetslösheten fortfarande större än den hade varit 1991. Innan han blev premiärminister hade Bildt varit en uttalad motståndare till Sovjetunionen och en stark anhängare av de tre baltiska länderna. Under sin tid som premiärminister lade han ner mycket kraft på att hjälpa de tre nyligen självständiga baltiska staterna att hantera sina omedelbara utmaningar, såsom avlägsnandet av tidigare sovjetiska styrkor och strategiska installationer, samt att besluta om känsliga medborgarskapsfrågor.
Han samarbetade nära om detta med ledarna för de tre nationerna samt med Andrei Kozyrev, Rysslands utrikesminister. För att försvara en liberal hållning mot det invandringsfientliga partiet New Democracy, som hade gått in i parlamentet 1991, fick hans regering också hantera en betydande ökning av flyktingströmmarna, särskilt till följd av kriget i Bosnien.
En pionjär inom internet och informationsteknologi, Bildt. 1994 fungerade han som ordförande för den första IT-kommissionen och det året utbytte han och USA:s president Bill Clinton de första mejlen mellan två statschefer. Han övervakade antagandet av förändringar som stödde privatiseringen av utbildning 1992, inklusive utkontraktering av privata skolor och eliminering av skolkartan.
Bygget av resundsbron, som resulterade i att Centerledaren Olof Johansson avgick från regeringen och gjorde att regeringen fick besluta att godkänna byggandet av länken, är det mest belysande exemplet på hur regeringsstridigheter ibland hindrade effektiviteten av regering. Fram till 1999, då Bo Lundgren tog över som partiledare, fortsatte Bildt att leda Moderaterna och oppositionen som helhet.
Efter att ha lämnat ämbetet som premiärminister tog Bildt på sig ett antal roller i Balkankonflikten som medlare, inklusive den som Europeiska unionens särskilda sändebud till det forna Jugoslavien från juni 1995, medordförande för Daytons fredskonferens som resulterade i Daytons fredsavtal i november 1995, och hög representant för Bosnien och Hercegovina från december 1995 till juni 1997, omedelbart efter Bosnienkriget.
Han tjänstgjorde som det särskilda sändebudet för Balkan för FN:s generalsekreterare från 1999 till 2001. Utan FN:s säkerhetsråds medgivande förklarade Kosovo ensidigt sitt oberoende från Serbien den 17 februari 2008, och Sverige erkände det den 4 mars 2008.[ 6] Efter att Kosovo utropat sin självständighet var Bildt den första utrikesministern som besökte landet i officiella ärenden den 8 mars 2008.
Tidigare utrikesministern och statsministern Carl Bildt är en välkänd person i både inrikes- och utrikespolitiken. Han har suttit i ett antal viktiga styrelser efter en framgångsrik politisk karriär och det verkar ha gett resultat. Carl Bildt har suttit som styrelseledamot i forskningsorganisationen International Crisis Group bland annat sedan han lämnade rikspolitiken 2014.
I slutet av mars meddelade regeringskansliet att Bildt skulle fungera som en särskild representant för ACTA, ett projekt från Världshälsoorganisationen (WHO). Gruppen strävar efter att öka tillgången till vacciner och andra terapier samt deras forskning.
en årslön på över två miljoner kronor
så, vilken ersättning får den före detta politikern och diplomaten? Han fick ut 2 195 100 kronor om året 2019, vilket motsvarar en månadslön på drygt 182 925 kronor.
medlem i många företag med miljarder dollar i tillgångar
Aktiebolaget Fastator, Offentliga Hus i Norden AB, och Micro Systemation AB, som tillsammans har tillgångar på cirka elva miljarder kronor 2019, är de bolag där Bildt sitter som styrelseledamot.
