Fabian Wilson Sjuk – Det är synd att Sverige har ett så patetiskt handbollslag. 19-årige lugaren Fabian Wilson har tragiskt gått bort. En speciell plats i mitt hjärta är reserverad för Fabian, tillägger lagets tränare, Emme Adebo. Fabian Wilson gick på LTH (Lunds tekniska högskola) i Helsingborg och växte upp i Lund med sin mamma och lillasyster. Fabian var framför allt ett passionerat fan av handbollssporten.
Emme Adebo, hans instruktör på Lugi, var någon som kände honom väl. Han träffade den unge Fabian och handlade honom i 13 år. Fabians fritid tog honom till USM-slutspelet i Uppsala i början av maj, där de sågs senast. Sedan han var en liten pojke hade Fabian varit passionerad för handbollssporten. Enligt Emme Adebo började han döma som föreningsdomare när han var bara 14 år och steg snabbt i graderna. Tränaren Adebo har känt Fabian sedan länge. Emmes barn är medlem i laget där många av Fabians närmaste kompisar spelar.
I torsdags fick vi beskedet. Fabian Wilson, bara 19 år gammal, hade gått död. Femtio eller fler av Fabians tidigare lagkamrater och kaptener dök upp på Lunds arena inom en timme. Enligt Emme Adebo hade P03-laget en stark känsla av kamratskap trots att spelarna delades upp i flera träningsgrupper.
En “fantastisk uppvisning av stöd”
Lugi kom med nyheten dagen efter. Under Lugis inlägg i sociala medier uttryckte handbollsstjärnan Isabelle Gulldén sina kondoleanser till fotbollsreportern Olof Lundh. Hela handbollsvärlden har inte varit annat än stöttande. Det fanns ett överflöd av vänlighet och omtanke. Lugi hade öppet hus för allmänheten i fredags och över 130 personer dök upp för att lära sig mer om händelsen.
Den schemalagda längden på mötet var bara trettio minuter, men det slutade med att deltagarna stannade i över två timmar. Två av personerna i teamet höll tal och jag ledde mötet. Enligt Emme Adebo var minnesmärket en tuff men givande tid för alla inblandade.
Berätta för mig om din erfarenhet av att lära Fabian
Det var en bris. Han var en pålitlig kollega som konsekvent gav 110%. Han var också otroligt blygsam och omtyckt av alla.
Hur tänker du minnas honom?
Än idag tänker jag fortfarande på Fabian som en genuint bra person. P1 Kultur välkomnar Jenny Wilson som en speciell gäst idag.
BAREN SOM STOPP FRÅN VITRYSSISK DIKTATUR
Karma Bar i Minsk, Vitryssland, var en gång ett populärt tillhåll för stadens konstnärer, författare och journalister. Fler och fler intellektuella har flytt landet som ett resultat av det ökande förtrycket, med många på väg till grannlandet Ukraina. Men vart kan de gå nu för att organisera sig? P1 Kulturs Fredrik Wadström besökte Karma Bar i Kiev som följde de politiska flyktingarna genom att helt enkelt flytta.
SUZANNE BRGGER återbesöker Canonical Works
Aktuellt är hybridverket “Med egen hand” av den danska författaren Suzanne Brögger, som kombinerar reseberättelser, intervjuer och essäer. Några av verken har hon återbesökt genom åren, medan andra har hon skrivit som svar på eller i diskussion med sina tidigare verk. 50 år är ju lång tid i sociala sammanhang. Temat är särskilt tilltalande för Katarina Wikars, ett fan som varit med sedan debattboken “Rädda oss från kärleken” på sjuttiotalet.
EN UPPFÖLJNING ATT TA RISKER PÅ TEATER, I KÖLJEN AV PANDEMIN
En era inom scenkonsten tar slut i morgon när de gränser som införts på grund av epidemin hävs, vilket gör att artister återigen kan spela på utsålda lokaler istället för att förlita sig på digitala experimentella lösningar för hemmapubliken. Den avgörande frågan är om eller om vi snart kommer att se framväxten av nya sätt att tänka. Teaterkritikern Jenny Teleman på P1 Kultur säger att hon känner en experimentell anda efter att ha sett Tillbaka till Reims på Dramaten och Fröken Julie på Strindbergs lilla teater.
ESSÄ: ÅTERINSTÄLLANDET AV GRÄNSER VISAR OSS ATT FRAMSTEG ÄR ÖVERGÅNGLIGT
Där det tidigare bara fanns en konceptuell linje, har vi nyligen sett ombemanning av gränsstationer och installation av taggtråd. Även sedan länge bortglömda gränser kan dyka upp igen som spöken från det förflutna, som Thomas Steinfeld påpekar i denna uppsats. Den onormala utsöndringen av koppar är grundorsaken till Wilsons sjukdom. På grund av störningen ackumuleras koppar i kroppen. Koppar elimineras inte ordentligt utan ackumuleras istället i levercellerna hos dem med Wilsons sjukdom.
Gulsot och andra akuta leverinflammationssymptom kan vara tecken på allt från kronisk leversjukdom till lätt onormal leverfunktion. Neurologiska symtom, såsom stelhet, frusna ansiktsuttryck, problem med tal, skrift och gång, skakningar, svårigheter att koordinera rörelser, ofrivilliga rörelser och kramper, kan orsakas av kopparansamling i hjärnan på grund av en läckande lever.
Att tugga och svälja är också svårt för många. Personlighet dis
order, svårigheter att fokusera och komma ihåg, ångest, sorg och psykoser är bara några av de psykiska hälsoproblem som kan visa sig.
Utbredning
Det faktiska antalet svenskar som lever med Wilsons sjukdom är okänt, men det är troligen siffror på 50-talet.
Att anpassa sig till livet efter diagnos
Oavsett om de upplever symtom eller inte, behöver personer med Wilsons sjukdom ta medicin för alltid. Om du plötsligt slutar ta din medicin kan dina symtom återkomma var som helst från några månader till flera år senare. Kopparbindemedel, av olika slag, används som medicin tills sjukdomen är under kontroll. Därefter ges zink för att hålla patienten vid god hälsa. I övrigt är behandlingen symtomspecifik och individanpassad.
Sjukdom/tillstånd
Wilsons sjukdom är ett genetiskt tillstånd som kan leda till plötslig leversvikt, allvarliga neurologiska eller psykiatriska symtom och förstörelse av röda blodkroppar (hemolys). Svårighetsgraden och frekvensen av symtomen kan variera kraftigt. Det är avgörande att utreda diagnosen vid oförklarad leversjukdom samt neurologiska och psykologiska symtom eftersom sjukdomen är behandlingsbar och har en god prognos om den diagnostiseras i ett tidigt skede.
Ett överskott av koppar i kroppen, orsakat av en defekt i kopparsekretion, är grundorsaken till Wilsons sjukdom. Hepatolentikulär degeneration, som påverkar både levern och hjärnan, är dödlig om sjukdomen inte behandlas. En mutation i genen som ansvarar för koppartransport i kroppen är roten till denna sjukdom. Livslångt läkemedelsbehandling med strikt övervakning är vårdens grundpelare.
Den skotske neurologen SA Kinnier Wilson beskrev ursprungligen tillståndet 1912. Han förklarade att unga människor påverkas oproportionerligt mycket av rörelseavvikelser på grund av förändringar i centrala hjärnkärnor (i basalganglierna) och leverskador (levercirros). För att parafrasera Wilson: “gift” gjorde dem båda in. Det var slutligen fast beslutet att vara koppar.
Närvaro
Alla etniska grupper och rasgrupper är lika drabbade av sjukdomen. Den uppskattade årliga incidensen är knappt 1 per miljon människor över hela världen, med en total prevalens på cirka 3 per 100 000. Det faktiska antalet svenskar som lever med Wilsons sjukdom är okänt, men uppskattningar visar att siffran ligger på cirka 75. Det finns sannolikt fler som inte fått diagnosen.
Orsak
Koppar är ett mineral som vi får från vår kost. Koppar ska transporteras ut ur levercellerna och elimineras via gallan med avföringen och den ska även byggas in i transportproteinet ceruloplasmin som sedan levereras med blodcirkulationen till de organ där koppar behövs. Mutationer i ATP7B-genen på kromosom 13 (13q14.3) är grundorsaken till Wilsons sjukdom.
Genen fungerar som en ritning för att ett koppartransporterande protein ska tillverkas. Koppar ansamlas i olika mänskliga organ när proteinets syntes störs. Kopparmetabolismen störs och extra koppar elimineras normalt inte vid Wilsons sjukdom. Istället hålls koppar antingen kvar i leverns celler eller transporteras genom blodet till centrala nervsystemet och andra organ.
Ärftlighet
Båda biologiska föräldrarna till ett barn med Wilsons sjukdom är asymtomatiska bärare av den defekta genen som orsakar sjukdomen. Det finns en chans på fyra att ett barn som är född av samma föräldrar kommer att ärva två kopior av den muterade genen. Resultatet är infektion av barnet. Oddsen för att barnet ska få den muterade genen i en enda uppsättning är 50 %. Avkomman kommer att dela sin muterade gen med sina föräldrar medan de förblir friska i övrigt. Det finns en 25% chans att barnet inte kommer att utveckla tillståndet eller bära på den muterade genen.
Om en person med två muterade gener (och därmed en autosomal recessiv sjukdom) får barn med någon som inte har den felaktiga genen, kommer avkomman till båda föräldrarna att bära den muterade genen. De kommer att undvika att drabbas av sjukdomen. Men om en förälder med autosomal recessiv sjukdom har ett barn som är en frisk bärare av mutantgenen i endast ett par, har barnet en 50% chans att ärva tillståndet. Detta barn har 50 % chans att vara en frisk bärare av mutantgenen.