Mons Kallentoft Förmögenhet – Mons Erik Ingemar Kallentoft (född Karlsson) är en svensk journalist och författare. Han föddes den 15 april 1968 i Vreta kloster socken, stergötlands län. Mons Kallentofts barndomshem låg vid Ljungsbro, inte långt från Linköping. Denna text publicerades i Linköping, där han också skrev fjorton romaner med kriminalinspektör Malin Fors.
Kallentoft har tillsammans med andra medförfattare skrivit flera berättelser med detektiven Zack Herry (“Herkuleserien”). Sedan 2014 har de släppts på årsbasis. Boka uppdaterad och helt betagen. Författaren Mons Kallentoft har en affär med sin tidigare förlagschef Anna-Lena Hernvall. Enligt vad Kallentoft berättade för Aftonbladet fanns det mycket att ta i. På måndagen publicerades Mons Kallentofts “Olympia”. Det är den sjunde romanen i Zack-serien och den första som Kallentoft skrev från början till slut.
Efter de första sex volymerna var jag redo att gå vidare från att arbeta med andra författare. När epidemin slog till var jag instängd på Mallorca med ett oändligt utbud av tid. Jag har den briljanta föreställningen som jag själv skulle vilja sätta ord på. Även om jag har behövt göra val tidigare har det alltid varit en ge-och-ta-situation. Över telefon avslöjar Kallentoft att han redan har börjat sätta tänderna i nästa roman för att han “kände att jag ville ha kontroll” och “det var lite skönt att inte behöva kompromissa.”
Du har varit författare i 20 år, det är väl inte så illa? Nej, den har inte blivit rosa färgad. Många författare tappar intresset eller går vidare efter ett tag. Att komma på originella berättelseidéer är utmanande och konkurrensen är hård. Eftersom det här är allt jag någonsin velat åstadkomma med mitt liv, är det verkligen underhållande att det har varit framgångsrikt så länge.
Inte ens Kallentofts tid på privatplanet har varit tråkig. Efter 30 års äktenskap skilde han och hustrun Karolina sig i år. Jag lyckades undvika upptäckt genom att inte dra uppmärksamhet till mig själv. Det var mycket jobb, men vi gick med på det ändå. Skilsmässor kan verka rena för andra, men jag tror inte på dem. Önskar Mons Kallentoft en trevlig dag. Han är på Mallorca vid den här tiden. Han klagar inte på att det bara är 28 grader ute eftersom det inte finns ett enda moln på himlen.
Han har varit författare på heltid i nästan tio år. En ordnad skrivstil. För skojs skull skriver jag väldigt ofta (nästan dagligen). Jag hoppas faktiskt kunna försörja mig här. Hans nyaste bok, Vindsjälar, kommer ut på hyllan i början av november. När Konrad Karlsson, 79 år, upptäcks död på sitt vårdboende, kallas Linköpingspolisens kriminalpolis Malin Fors till handling igen. Ett möjligt mord-självmord.
Jag har inget intresse av att vara samhällskritiker. Att använda hysterisk äldreomsorg är ett bra sätt att komma till de känslor jag vill väcka hos läsaren. Jag brukar börja med grundläggande mänskliga känslor som hat och kärlek. På frågan om han har för avsikt att underhålla eller leverera ett budskap smyger Mons Kallentoft.
Jag menar, det är tufft, eller hur? Huruvida detta har någon betydelse för frågor som äldreomsorg eller utnyttjande av barn är inte mitt mål. Jag skulle föredra att det fokuserade mer på den mänskliga upplevelsen. Att genom att läsa mina böcker känner folk sig mer levande. Han hävdar att han inte har för avsikt att göra tecken utan snarare vill veta varför vi har så svårt att känna medkänsla med äldre Windsouls.
Alla klagar på bristen på kvalitativ äldreomsorg, men det är få som faktiskt gör något åt det. Mons Kallentoft tycker om att läsa och prata om sina böcker och författarskap. Det är en bra metod för att träffa människor, men det tar ifrån din skrivtid. Han flinar och säger: “Jag tror att alla seriösa författare är gladast vid datorn. Varken tystlåten eller reserverad, jag är. Vissa säger att Mons Kallentoft är ökänd för sina extravaganta utgifter för mat och logi.
Till den punkt där han behövde omedelbar läkarvård. Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker, och jag tycker om att få nya vänner och prova utsökt mat. Jag reser hellre än samlar på mig materiella ägodelar som fordon och fritidshus. Livet är fantastiskt, och jag uppskattar det. Mons Kallentoft förs till sjukhus efter en katastrofal natt på Operakällaren.
När läkare arbetar desperat för att rädda hans liv, undrar han: “Varför har jag levt mitt liv på det här sättet?” Mons har offrat nästan allt för sin omättliga strävan efter de bästa restaurangerna, barerna och köket i världen, från fullsatta bås på Bangkoks ångande gator till de finaste matställena i New York City.
I Food Junkie är mat ett sätt att överleva, ett utlopp för självutforskning och till och med frälsning. Det är en berättelse om eldig kärlek, överlevnad och sökandet efter en fristad inför det värsta livet har att erbjuda. Mons Kallentoft beskriver sig själv som en “gastrojunkie”. Han gick farligt nära att äta för mycket och dricka ihjäl sig hösten 2011. Boken “Matjunkie” är där han äntligen fövertygar den dystra familjebakgrunden han har undvikit.
En redaktör säger hejdå och tack till oss alla personligen på förlaget. Författaren avslöjar att han nyligen firade releasen av sina två senaste romaner på restaurang AG i Stockholm, med en köttklubb vid ett anvisat bord i köket. Det var en riktig bakkanal, full av hedonism. Jag har släppt två romaner på ett enda år, och stressen har varit överväldigande, så vi bestämde oss för att ta en mental paus.
I många år har han bidragit med “gastronomijournalistik” till tidningar som Gourmet, Veckans Affärer och Icon Magazine förutom sina bästsäljande mysteriehistorier. Han har besökt världens femstjärniga restauranger inte bara för de välbärgade gourmeterna utan också för sig själv. Han har slösat bort en stor del av sina detektivpengar på exotisk mat som hajfensoppa, vit tryffel, sällsynt japanskt kött och dyr champagne och viner.
Samtidigt som hans drickande förvandlades till en stigande självdestruktivitet, sinneslösa barrundor och helt löjlig vrede över för små glas vin på Grand Hotel blev hans personliga och företagets kostnader lika höga som bra månadslöner. “Som den värsta sortens narkoman som överger allt som heter kärlek och ansvar för att gå ut och fixa till”, säger han om sitt värsta jag.
“Episk baksmälla”
Kanske skedde en förmögenhetsförändring för ett drygt år sedan. Den planerade bokens innehåll skiftade från ett kulinariskt reportage till något mörkare efter att han och en kompis deltagit i en orgie på Stockholms Operakällaren i november. Episka baksmälla och svår blodförgiftning var resultatet av nattens frossande konsumtion av flera livsmedel, viner, ostar och sprit.
Men under sina sista dagar fick han en uppenbarelse: han behövde berätta för sin mamma något som han hade vetat länge men inte sagt. Hon berättade att hennes styvfar hade angripit henne sexuellt när hon var barn, ett ämne som Mons Kallentoft aldrig hade kunnat förmå sig att fråga henne om.
Min mammas och mina nära upplevelser återspeglas här; de är extrema i många avseenden, men inte så unika som du kan föreställa dig. Det är den typen av saker som du helst inte vill tänka på eller titta på under några omständigheter. Men om det är något som skiljer författare från artister, så är det kravet att berätta en historia inom en given ram.
Spektra TT: Du har en pliktkänsla, eller hur? Annars måste du engagera dig i allt annat än konst och bokstäver. Ord som “Gud” och “nog” kommer att tänka på. Jag måste hålla ut och befria min mamma från hennes förlägenhet genom mitt skrivande. Min styvfarfar, inte hon, borde vara den som känner smärtan.
En plats för tillbedjan: baren
Mons Kallentoft gudstjänst i krogen. Å ena sidan berättar han om sin glädje, hur tiden står stilla när han är med sin familj på en tjusig restaurang i Japan, men å andra sidan berättar han hur hans strävan efter spänning under loppet av 30 år nästan kostade honom livet. Bokens motsägelse ligger i kopplingen mellan vad han fortfarande anser vara sina bästa och vackraste ögonblick: kontrasten mellan ljuset från restaurangen och mörkret i hans mammas tonårsrum.
Obegripligt eller svårt att bearbeta? Personligen anser han att både äta och resa är kunskapssökande. Är det en väg ut? Både. För min fru och jag har det dock också varit ett steg mot förståelse eller enhet. “Okej, det var så det var. De här människorna har gått samman med oss, och det är bra. I det sista kapitlet som utspelar sig i Tokyo, siktar jag på att visa att ingen är varken helt hel eller helt trasig. Det är tänkbart att andas ut och fortsätta att existera. I någon mening är frihet uppnåelig. Mons Kallentoft menar att berättelsen är ett medel genom vilket minnet kan återuppstå, inte vad gäller dess innehåll utan dess innebörd.
