
Pierre Isacsson Fru – Pierre Einar Isacsson, född den 1 december 1947, i Bergum, Västergötland, var en svensk sångare och trubadur som tragiskt miste livet i Estonia-olyckan den 28 september 1994. Isacssons “D gr jag ner i min källare” (1974) visades upp hans distinkta djupa basröst. Dessförinnan var han medlem i banden Country Four och Family Four, varav det senare fick enorma framgångar, inklusive två raka vinster i Melodifestivalen.
Isacsson hade ett hektiskt 1980-tal där han uppträdde med Riksteatern och lånade ut sin röst som berättarröst och karaktärsröst för bland annat Disney. Isacsson and the Family Four (exklusive solosläpp) sålde över hundra tusen skivor. Han har en platinaskiva (för Pierre!) och flera guldskivor (för Family Four, 1971).
På hans 74-årsdag, den 1 december 2021, släpptes albumet “Before the end”, med färska arrangemang av Isacssons slutkompositioner som aldrig hade kommit längre än akustiska demoinspelningar. Albumet producerades av Isacssons yngste son, Ludvig, som även medverkar på låten “Eden” tillsammans med sin pappa och Janne Schaffer på gitarr.
Biografi
Innan han gick med i Family Four i början av 1970-talet tillbringade Isacsson 1960-talet som medlem av Country Four. Familj fyra, där Marie Bergman ingick under Isacssons tid, vann Melodifestivalen 1971 och 1972 med låtarna “Vita vidder” respektive “Härliga sommardag”. I Eurovision Song Contest blev de sexa respektive trettonde.
1974 bestämde sig Isacsson för att ägna sig åt andra intressen och lämnade Family Four. Alla singlar från hans fyra album gjorde det bra, men hans största framgång var smashen D ge gan ning i min keller, som han skrev tillsammans med Hkan Thanger. Under 1980-talet kom [förtydliga] Isacsson in på Dramaskolan med viss uppmuntran från Per Myrberg och blev skådespelare.
Han spelade pappan i Karlsson på taket och växten Audrey II i Little Shop of Horrors och spelade även i Fantasticks och “La Cage Aux Folles” på Oscarsgalan. Hans djupa basröst gav honom roller som berättare och talare i en mängd olika projekt, inklusive Disneys berättelsekassetter, Barna Hedenhös, Klas Klättermus CD-skivor och kassetter, och Lucky Luke.
Dessutom spelades andra Disney-relaterade låtar in; “När något händer i Ankeborg” finns på Världens Bästa Kalle hyllnings-cd. Isacsson tillbringade de sista åren av sitt liv med att uppträda och vara värd för kryssningar på M/S Estonia. Han var redo att börja sin semester nästa dag tills tragedin i Estland utspelade sig. Olyckan satte stopp för inspelningen av ett nytt album.
De återstående passagerarna hävdar att Isacsson gjorde sin sista resa till Baltic Bar på M/S Estonia innan den sjönk. Tidningsklipp informerar oss om att Isacsson guidade många av resenärerna i säkerhet innan han drunknade. I kvarteret Bromma i Stockholm blev Isacsson begravd. Jul i Sahara, en omarbetad version av en låt från en av Isacssons demokassetter, släpptes till första advent år 2020.
Vid låtens avslutning önskar han alla en “God Jul” innan han sjunker ännu mer än i D gr jag ner i min källere. En ny sida avslöjades med publiceringen av Before the End den 1 december 2021, ett fullängdsalbum. Hans yngste son, Ludvig Isacsson, producerade albumet. Den 27 september 1994 var Pierre Isacsson värd för en karaoketävling som kryssningsvärd på M/S Estonia och framförde sin populära låt “D gr jag ner i min källare.”
Då var Ludvig Isacsson bara nio år gammal. Han minns tydligt att han var upprörd när hans far var tvungen att gå till jobbet. Innan hans egen drunkning sa vittnen att artisten hjälpte andra genom att dela ut flytvästar och hjälpa dem i livbåtar. Effekten av en sådan upplevelse på ens liv är djupgående. Det kommer alltid att finnas frågor om vad som hände, varför det hände och hur det hände, och de frågorna kommer aldrig att försvinna.
Ludvig Isacsson för musiktraditionen vidare genom att bli musiker som sin far. Datumet som markerar årsdagen av tragedin är dystert. Han säger att om du tänker allvarligt på det kommer du att slita isär många tidigare händelser.
“Olyckan kom att färga hennes liv”
Färjekatastrofen krävde 852:s liv. En tidig morgon upptäckt av Pierre Isacssons kropp. Kroppen begravdes trots att den var en av 95 som hittades. Hans 69-åriga fru, Eva Isacsson, gick bort för en månad sedan. Hennes sjukdom har hållit i sig ganska länge. Att inte få någon form av respons gjorde olyckan till en avgörande faktor i hennes liv.
Olyckan hade lämnat Eva Isacsson med många obesvarade frågor, men hon var säker på att ny information skulle dyka upp i framtiden. Ett nyhetsteam ska ha upptäckt skrovskador på Estonia på måndagen.Den metalliska kraschen som tillfälligt tystade musiken och pratstunden på Pub Admiral gick obemärkt förbi av de flesta kunder. Efter 35 minuter försvann Estland under vågorna. Evas man Pierre var bland de 852 omkomna.
Efter 26 år av att undra vad som hände gick Eva bort för en månad sedan. Min mamma plågades av dessa frågor hela mitt liv, berättar hennes son Ludvig. Besättningen på M/S Estonia observerade det stigande tidvattnet när midnatt närmade sig, ett fenomen som har förekommit ända sedan de hade vågat sig ut i öppet vatten. Nu är vågorna fyra meter höga.
Cirka 30–60 personer övernattade i Pub Admiral, där artisten Pierre Isacsson stod värd för en karaoketävling. Isacsson var egentligen inte tänkt att jobba utan stod för en vän som var handikappad. Ludvig, som då var nio, hade insisterat på att hans far inte skulle gå till jobbet. Jag ville inte att han skulle lämna, och den känslan var överväldigande. Han delade tidigare den här historien med Expressen och sa: “Jag skrek och ville att han skulle sluta.”Under Pierre Isacssons framträdande började Estland vicka och glida omkring mer.
Ett gnistrande metallljud
Ett metalliskt ljud “som ett skott som ekade genom skrovet” hördes kort därefter, berättade vittnet för katastrofkommissionen och dränkte ljudet på puben. Ljudet kom från fören, och sedan knackade det lätt på sidan. En av besökarna anmärkte: “Nu har vi kolliderat med ett isberg”, men de andra brydde sig inte om det.
Ett liknande ljud rapporterades sedan kort efter. Därefter började färjan att lista rejält. “När Estonia kantrade för andra eller tredje gången föll alla glas och flaskor över den kvinnliga bartendern, och kylskåpen bakom baren lossnade”, uppger haverikommissionen. Bartendern, som försökte ladda baren, skrek högt, blev omkull och skadad av det fallande skräpet.” Olyckskommissionen kom fram till att bogrampen hade förlorats när bogvisiret lossnade. En enorm klyfta öppnade sig mot det rasande havet och så mycket som 600 ton vatten per minut strömmade in.
Vansinnet
Rädsla spred sig över det 155 meter långa fartyget, inklusive krogen. Vissa människor blev likgiltiga, medan andra försökte allt de kunde för att överleva. Människor slungades mot väggarna och inredningen. Extremiteter antingen skars av eller krossades. Folk höll fast i de vajande ledstängerna. Många resenärer kunde inte lämna sina boenden.
De som tog sig upp på övre däck rapporterade att flera av containrarna som innehöll livflottarna var låsta och därför oanvändbara. Vinden slet bort alla uppblåsta livflottar. Enligt ögonvittnesskildringar försökte Pierre Isacsson, som var klädd i vit smoking, hjälpa passagerare att gå ombord på livbåtar. Däremot gjorde läsidan att inga livbåtar kunde släppas. Estland sågs senast på närliggande fartygs radar klockan 00:50, 35 minuter efter att bogvisiret tros ha lossnat och 28 minuter efter det första nödanropet. Hon sjönk under vågorna och lämnade aktern i täten.
Svart historia
Dagen efter samlades resten av familjen Isacsson runt TV:n för att titta på nyhetsbevakningen.
Så snart det fanns någon indikation på att en medlem av symfonin eller besättningen deltog i räddningsinsatserna började optimismen stiga. Men vi fick veta den kvällen att pappa hade gått bort. Ludvig Isaacsson beskriver det som en dyster och olycklig händelse.
Majoriteten, 852, av de 989 passagerarna dog. Det fanns 552 svenskar ombord och 501 av dem hann inte med. Endast 95 personers kroppar hittades efter katastrofen, och Pierre Isacssons var en av dem. Han bisattes i Bromma. Effekten av en sådan upplevelse på ens liv är djupgående. Ludvig Isaacsson konstaterar att det alltid kommer att finnas oro kring bland annat förlisningens hantering, utredning och orsak.
Nya dyk runt vraket, utförda av dokumentärfilmare, avslöjade på måndagen att ett fyra meter högt hål hade upptäckts i skrovet på Estonia. Den estniska regeringen har efterlyst ytterligare fartygsundersökningar. Eva Isacsson, Pierres fru, hade mycket oro över hur olyckan hanterades och hur den utspelade sig under åren. Förra månaden, 69 år gammal, gick hon bort efter en utdragen sjukdom.
Enligt Ludvig Isaacsson fick hon aldrig något svar och olyckan fick till slut en djupgående inverkan på hennes liv.
.



