Stig Salming Fru – Under loppet av fjorton månader har Stig Salming upplevt den tragiska förlusten av sin mamma Karin, bror Börje och fru Lena. Men han fortsätter att berätta historien om hockeyfamiljen Salming och det omtänksamma liv de hade. Enligt Stig Salming kanske vårt behov av varandra är ännu större nu. Börje Salming har nyligen fått en alldeles egen gata på Jukkasjärvi ishotell.
Gatan i Kiruna, Matojärvigatan, kommer att döpas om till Börje Salmings gata till hans ära. På plats för gudstjänsten som innehåller lovtal och anmärkningar från kommunalråd finns anhöriga, hockeystjärnans fru Pia, barn och barnbarn. Det är dock den 75-årige brodern Stig Salming som tålmodigt tar intervjuer om Börjes bortgång efteråt.
Sveriges Radio, SVT, och lokala medier har intervjuat honom. Efter det har en mängd sörjande som vill prata med Stig bland annat Börje Salmings vänner och grannar, som sörjer förlusten av en nationalklenod på grund av amyotrofisk lateralskleros. Att ta ett steg tillbaka och försvinna i sin smärta är inget Stig har tänkt på.
Resten av familjen kanske slappnar av eftersom han sköter intervjuerna. Efter att ha funderat lite på det har jag kommit fram till att det inte hjälper mig att må bättre om jag försöker gömma mig. Han säger åt dig att ta tag i den här situationen och fortsätta.
“Livet kan vara skört”
Att bry sig om varandra var en läxa som Stig Salming och hans yngre bror Börje fick i unga år. När deras pappa, Erland, var ett litet barn, dog han efter att ha drabbats av en svår hjärnskada när han klämdes in i ett Kiruna gruvtransportband. Plötsligt befann sig mamma Karin ensam med sina två söner. Du försöker slå in ditt sinne kring tanken på att din mamma blev ensam med två pojkar, nio och fem och ett halvt, när hon var tjugosju år gammal. Stig berättar att det måste ha varit riktigt tufft och utmanande när vi träffas igen en vecka senare vid köksbordet på barndomshemmet.
Hur kändes det för dem?
Livet kan vara känsligt, därför går man in i det med försiktighet, för att hjälpa varandra och vara rädda om varandra, säger han. Även om min farmor och farfar hjälpte till ett tag, så lyckades hon ändå fostra två pojkar på egen hand vid så ung ålder, så det är klart att hon kämpade hårt och lyckades.
Enligt Stig har det blivit en överenskommelse mellan oss, och det är hon helt säker på. “Lite ordning” är verkligen milt uttryckt. Två av Sveriges genom tiderna bästa ishockeyspelare fostrades av framlidna Karin Salming.Tillsammans med sina sex SM-guld med Brynäs äger Stig Salming två VM-medaljer, ett silver och ett brons. Börje Salming steg till att bli en legendarisk backback.
“Behöver varandra”
Fyraårige Stig var som en pappa för Börje Salming, som brukade säga så. När han talar kommer Stig aldrig att använda den termen. Med Stigs ord “Börje uttryckte det så”, men han kände egentligen inget utöver en önskan om Börjes framgång. Jag har gjort mitt bästa för att ge honom det stöd som Börje har krävt. Han vägrar också ta ansvar för Börjes prestationer.
Inte ens när han såg ut att guida honom på rätt sätt under “skjutdörrar”-situationer, som när LKAB vägrade låta Börje ta ledigt för att gå på sitt första juniorlandslagsläger. Sedan ringde han mig och frågade vad han skulle göra och jag svarade “Bara stick, skruva på vad de säger utan att gå”. Och det gjorde han. Det var hans första landslagsuppgift. Under loppet av fjorton månader har Stig Salming upplevt den tragiska förlusten av sin mamma Karin, bror Börje och fru Lena.
Vad tänker han på?
Det är i stunder som dessa som Börje och Stig har stöttat varandra. Mamma Karin gick bort strax före jul. Kanske behövde vi varandra ännu mer nu, tillägger Stig. Lillebror var med när Stigs fru gick bort i slutet av förra året. Börje och jag har alltid haft en riktigt öppen och trevlig diskussion om hur vi tänkt och känt och vi har stöttat varandra. När Lena dog hade vi betydligt mer kontakt med varandra och pratade om ämnen. Saknaden är stor nu, det stämmer.
Gjorde varandra bättre
Under kökslampans glimt avslöjar Stig Salming gamla svartvita barndomsbilder från ett liv i ishockeyns tjänst. Där är det sista familjefotot med pappa. Mamma Karin har satt outfits på sönerna Börje och Stigge för att de ska bli extra fina.Och här står Börje och Stig bredvid varandra under en av Brynäs svåra träningspass. Stig Salming värvades till huvudlaget 1968.
Han tog även hand om sin lillebror i Gävle. Börje bodde först hos mig och Lena tills vi hade hans första egna lägenhet i ordning som Lena renoverade och fixade med gardiner och allt vad det innebar, säger Stig. Det var inte bara broder Y kärlek. Båda var vinnare. Lagkamrater från den tiden berättar att det var tufft att ha dem i motsatta lag under träningens tvåmålsspel utan bråk.
Ja, det fanns stunder när vi rökte tillsammans, säger han. Vi sneglade på varandra och konstaterade att det nog var onödigt, sedan blev det ett samtal om det och sedan ledde det till ett och annat. I princip var det hela tiden som vi skulle bli bättre, truppen skulle bli bättre. Ju mer vi gjorde för att göra det lika verkligt som en match på träningen ledde det till att vi tävlade hänsynslöst inom laget när vi spelade tvåmålsmatcher på träningen. Vi skämtade om att det var många som tyckte att det var svårare med träningarna än matcherna mot andra lag.
Löftet till varandra
Det är svårt att fatta nu, men när Börje Salming slog igenom med Toronto Maple Leafs 1973 – och öppnade vägen för svenskar i NHL – kunde Stig inte se matcherna på tv. Han fick läsa i pressen hur NHL-spelare försökte skrämma lillebror tillbaka till Sverige med hot och farliga spel. Bröderna kom överens om att Börje skulle ringa hem och berätta om något större hände i en match.
Det började med att jag ringde och kritiserade honom någon gång där han inte hade ringt och berättat när något hänt så jag fick läsa det i Expressen. Jag trodde att det var bättre att han kontaktade mig så jag visste vad jag skulle förvänta mig när jag öppnade tidningen eller såg affischen. Sedan modifierade han det så jag fick reda på i tid när saker hände, förklarar han och skrattar.
Stig och Börje spelade Canada Cup tillsammans 1976. Han var med när lillebror fick stående ovationer av publiken i Toronto. Det var känslosamt. Han såg att Börje Salming kände sig illa till mods där ute på isen. Det var inte deras stil att sätta sig själv före laget. Jag skulle ut i ombytet efter och jag fick bita mig i läppen och stirra ner i golvet för att inte gå sönder, säger Stig.
“Det är helt meningslöst”
Vi strosar ner till Matojärvi ishall där de som barn letade efter överblivna puckar eller trasiga pinnar som kunde återställas. Ishallen ligger ett stenkast från deras hem. Detta var också platsen för hårda derbyn mellan deras moderklubb Kiruna AIF och funktionärslaget IFK Kiruna. På ena väggen finns nu en gigantisk minnesbanderoll med ett foto på Börje Salming i en Maple Leafs-tröja.
I taket hittar vi även en uråldrig Kiruna AIF-tröja. I lördags gick deras mamma Karin Salming bort i en ålder av 95. Det känns tomt, eftersom det bara är jag kvar, säger Stig Salming. I lördags dog Karin Salming på sjukhus i sviterna efter att ha ramlat och brutit lårbenshalsen hemma i Kiruna.
Det var för tre veckor sedan hon ramlade och var tvungen att opereras, hon återhämtade sig aldrig från det. Jag var där uppe och hälsade på henne, men åkte hem till Gävle i fredags för Börjes begravning. Vi hoppades att hon skulle leva lite längre, men jag fick besked om att hon hade gått bort under natten. Det känns tragiskt, säger Stig Salming.
Tidigare hade han också gått upp på övervåningen och berättat för mamma Karin att Börje gått bort. Hon hade svårt att ta in saker via radio och tv, så jag fick gå upp och berätta för henne själv. Det var svårt att komma med den nyheten, hon var väldigt, väldigt upprörd förstås, minns Stig Salming.
