Terese Cristiansson Gravid 2022 – Terese Sofia Cristiansson är en journalist och författare som föddes i Hammenhög, Sverige den 22 november 1974.Frilansjournalist och internationell korrespondent sedan 2006. Från 2010 till 2012 låg hennes hem i Kabul, Afghanistan. Hon tillbringade 2012-2014 från Nairobi. Hennes nuvarande (eller senaste) hemmabas är Istanbul, Turkiet.
Hon vann Frilanspriset 2014, Wendelapriset 2015 för sin rapportering om en afghansk flicka skadad av en drönare och Nils Hornerpriset 2016 “för att hon med mod och medkänsla tar oss in i slutna sfärer och med stor kunskap rapporterar om vår tids ödesdigra frågor.” Säsong 1 av dokumentärserien Korrarna hade premiär på TV4 i juni 2014 och Terese Cristiansson var en av fem utvalda internationella journalister.
Hon presenterade radioprogrammet Sommar i P1 den 25 juni 2015 och hon var en av fem sommartalare i avsnittet 20 december 2015 av Sveriges tv-program Sommarpratarna. Hennes publik valde henne senare till årets bästa vintertalare. Avsnittet av Winter i P1 sändes den 26 december 2015. Efter att ha jobbat som sommarpraktikant erbjöds jag en heltidstjänst som reporter.
Så jag skyndade mig till Expressen. Medan jag njöt av min tid som Expressen-kriminalförfattare, bestämde jag mig till slut för att det här beatet inte var min sanna kallelse. Mitt beslut att offentliggöra min identitet kom 2006. Under samma vecka erbjöds jag en fantastisk tjänst som kriminalprofil på en annan medieorganisation.
I väntan på att pappren skulle behandlas gick jag fram och tillbaka för att tacka ja till jobberbjudandet. Det finns bara en handfull blöjor i hennes mammaväska, och tanken på att behöva mata henne i ett av de där plastbodarna ger mig lusten. Då har jag anledning att tvivla på det. I hjärtat av Delhis kåkstäder frodas orättvisan.
Annwari förföljer ett gäng barn och avvärjer dem med en bit vid sin sida. Längst fram sitter en ung dam. Det finns en långsam person i hennes familj. Hon är trött på mig, men hon kan inte låta bli att gratulera mig till graviditeten. Efter det försöker hon igen att lugna spädbarnet. Jag drog ut henne från min kind.
Hickan ligger i det området. I ett av Delhis vidsträckta slumkvarter, där Annwari sållar bland skräp på jakt efter barn, har jag hjälpt en mormor att föda fem av hennes barnbarn och renat luften efter tvillingarnas födelse. Kvinnor vi möter i det höga gräset mumsar slarvigt. De måste vara utmattade för att ha en nyfödd i ena armen och ett litet barn på varje rygg.
För en vecka sedan gjorde jag ett av flera ultraljud på en avancerad medicinsk anläggning, och jag kan fortfarande inte få den bilden ur mitt huvud. Både pappan och jag har sett finkar och grodyngel och jag har hört bebisens hjärtslag flera gånger. Det betyder dock inte att det inte finns utrymme för slumpen eller naturliga processer att spela en roll. Så mycket värt som en gravid kvinna kan ha handlar om vad jag har.
Verkligheten är avsevärt annorlunda för kvinnor i Delhis slumkvarter. De försöker få ett barn i en av de farligaste miljöerna på planeten. Under sin skilsmässa kommer bara 19 procent att söka hjälp utifrån; resten kommer att låta Annwari och hennes personal ta hand om dem. Tusentals barn har dött under hennes övervakning under de senaste 14 åren, och hon har aldrig gått på medicinsk skola. Vid första tecken på problem är hon förberedd med fem gaffer.
Många människor tror att trångsynthet av alla slag – sexism, rasism och homofobi – håller på att minska globalt. Det kan tyckas tydligt, men det är inte alltid ett gott tecken. Varje år dör cirka 760 tusen spädbarn i Indien. Medan bara 4 av 100 000 gravida kvinnor i Sverige upplevde förföljelse 2013, var denna siffra mycket högre i andra länder.
Vanvård, förgiftning, infektion eller till och med död kan alla spela en roll. Bara ett ord: massa. Det krävs fortfarande massiva ansträngningar för att förhindra helt oförsvarliga avrättningar. Annwari undviker min fråga om hur många spädbarn eller mammor som har dött under hennes vård. Det svenska kungahuset myllrade av välbeställda turister på måndagen. HM Sex personer hedrades vid prinsessan Sibyllas bröllop 2019 med Kungens medalj för insats för svensk ridsport.
Sex personer istället för fyra släpptes in i palatset den här gången. För skidåkning har vi Nils van der Poel; för slalom, Pernilla Wiberg; för innebandy, Alexander Galante Carlström; för kür, Henrik Harlaut; för trummor, Malin Baryard-Johnsson; och för tennis har vi Jörgen Persson. Endast tre av de sex lådorna öppnades faktiskt och avslöjade bilderna som kungafamiljen visade för allmänheten. Malin Baryard-Johnsson och Jörgen Persson var inte närvarande alls, och deras namn lämnades utanför domstolens pressmeddelanden som utfärdades samma dag.
Jörgen Persson fick kungens medalj. Jörgen Persson tyckte däremot inte att orsakerna var fullt lika dramatiska. “Brädtennisikonen” var på väg att bli svenska bordtennisligans förbundskapten efter att ha samlat på sig 11 VM-medaljer, 14 EM-medaljer och 7 OS-medaljörer i sin karriär. Det är ganska häftigt att tilldelas en medalj av monarken. I synnerhet när ens företag får beröm. Tyvärr var jag i Macau och tävlade i Table Tennis Champions Tour och missade hans match.
Jörgen Persson nämnde i januaris Hallandsposten att han sett mannen flera gånger i samband med OS och en gång på Solliden när han fick Victoriapriset på grund av mannens stora intresse för ridsport. Jag åkte till Irak under den tiden och skrev en berättelse om irakiska kvinnors upplevelser mitt under kriget med USA. Som ett resultat tror jag nu att en man kan göra skillnad när han spelar rollen som en utländsk reporter.
Terese Cristiansson började sin karriär på Kristianstadsbladet och är nu kriminalreporter på Expressen. Sedan 2006 har hon rapporterat från hela världen som frilansare. Hon kallade hem Kabul i Afghanistan mellan 2010 och 2012. Från 2012 till 2014 var han bosatt i Nairobi. Staden Istanbul i Turkiet är nu hem för honom. Han vann Frilanspriset 2014.
För sin rapportering om en afghansk barnsoldats torterade död, som hon publicerade 2015 och vann Wendelapriset för, tilldelades hon Nils Horner-priset 2016, som gavs till henne “för tar oss in i de sista striderna med värdighet och medkänsla samtidigt som vi rapporterar om de mest akuta etiska frågorna i vår tid.”
I juni 2014, när TV4 hade premiär för dokumentärserien Korrarna, var Terese Cristiansson en av fem utrikeskorrespondenter som bidrog till programmet. Den 25 juni 2015 medverkade hon i radioprogrammet Sommar i P1 och den 20 december 2015 var hon en av fem sommarprogramvärdar i SVT:s Sommarpratarna. Efter hennes föredrag skålade publiken för henne som en fantastisk vintertalare. P1:s första snöfall inträffade den 26 december 2015.
Kvinnorörelsen i Gaza, som är på frammarsch, behöver få mer täckning. Frilansjournalisten Terese Cristiansson har ställt denna fråga. Hennes bok har en fascinerande premiss, och dess undertitel, “Bakom taggtråden i kvinnors Gaza”, gör ingen besviken. Hon kom till Gaza 2008, efter att Israels militära offensiv redan hade börjat. Totalt dödades närmare 1 400 palestinier och 14 israeler.
När hon kom till Talal al-Samouni en och en halv månad senare stannade hon hos bondfamiljen i ytterligare två månader. 39 klanmän hade redan gått bort. Hon gjorde koppen själv av en glasskärva och lite vatten. Hon hade precis sett en råtta springa genom rummet hon planerade att bosätta sig i. I ett försök att hitta resterna av hennes hus letar hon igenom marken efter kvinnlig torv. Slappna av, ni orädda framtida ledare.
Specifikt ägnar hon stor uppmärksamhet åt vad kvinnor har att säga. Att förlora en man i Gaza kan vara droppen för en kvinna. Kvinnor kan bli tvungna att flytta tillbaka till sina familjer eftersom de inte kan leva självständigt på grund av kulturella normer och förväntningar. Hon ger tillverkarens sena föräldrar en gåva som motsvarar deras avkommas värde.
Kvinnor i Talals familj driver inte egna företag eller agerar ensidigt när det gäller barnomsorg. Det här är bara några exempel på de gränser som kvinnor möter regelbundet. Tänk på att på grund av den israeliska belägringen kan ingen i Gaza lagligt köpa ett bra diskmedel, trots att varor smugglas in i territoriet från Egypten via tunnlar. En tvättbjörn kan ha stulit vattentanken, vilket hindrar dig från att fylla din vattenflaska.
Ibland drar boken och blir tröttsam. Det finns ingen anledning att hon inte kan påverkas av änglar. Den israeliska attacken demoraliserade befolkningen och jag lärde mig många nya metoder relaterade till kvinnor. Hur det är för en pappa att få ett nytt barn efter att hans första fru har svårt att bli gravid.
Hamas har övervakat skapandet av nya parker i Gaza. Vatten från ett rör är förbjudet för kvinnor, liksom praxis att visa kvinnors underkläder på balkonger eller tak. Närvaron av kvinnor i offentliga utrymmen motsätts av vissa religiösa grupper. Vem skulle någon kunna säga emot? Över hela världen är människor oroliga.
Jag skulle älska att se Terese Cristiansson skriva ännu en bok om Gazas kvinnor. Terese Cristianssons livslånga ambition är att skickas till krigshärjade Beirut. Skador som reportern Nina Svanberg ådrog sig när hon bevakade Black Lives Matter-rallyt. Collins är säkrare i baksätet än att gå med i upprorsmakarna. Vår orädda utrikeskorrespondent, Terese Cristiansson, har svarta markeringar under armen. Resan till Istanbul för sju år sedan var där hon fick sin enda tatuering.
