Åsa Wikforss Längd – Åsa Maria Wikforss är en författare och filosof från Sverige. Hon föddes i Göteborg den 25 juli 1961. Från och med 2008 har hon haft tjänsten som professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon höll sitt introduktionstal den 20 december 2019, efter att ha blivit invald i Svenska Akademien den 9 maj 2019.
Personlig historia
Linguistic Freedom: An Essay in Meaning and Rules var Wikforss avhandling vid Columbia University, som han lämnade in för sin Ph.D. 1996. Ett framträdande tema som löper genom avhandlingen är frågan om huruvida språkanvändningen är i grunden korrekt eller felaktig i termer av semantik, samt om språkets betydelse är konventionell, etablerad av regler eller standarder eller normativ till sin natur. .
Wikforss blev den första kvinnliga docenten i teoretisk filosofi i Sverige när hon 2002 utsågs till tjänsten vid Stockholms universitet. Wikforss undersökte externalism och självkännedom som en del av sitt projekt 2003, Att kunna sina egna tankar, som hon finansierade med ett tvåårigt forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond.
Frågor om språk, kognition och kunskapens natur är centrala i Wikforss arbete. Hon har skrivit resonemang om skolans kunskapsperspektiv och varit med i populärvetenskapliga program som Vetandets värld och Filosofiska Rummet på Sveriges Radio. 2017 års utgivning av Wikfors bok Alternativa fakta: om kunskap och dess motståndare väckte intresse från flera nyhetskanaler, däribland TV4.
Den här boken tar en filosofisk ställning till kunskapens natur och fakta kring kunskapsmotstånd. Hur kunskapsmotstånd fungerar psykologiskt och hennes förslag för att övervinna det tas också upp. Med sitt program som sändes den 13 juli var Wikforss sommartalare i Radio P1 i Sverige 2018. Kunskap, lögner, sanning, lycka och meningen med livet var några av de universella filosofiska ämnen som behandlades i hennes program.
Klass 10, som inkluderar medlemmar för såväl konst och vetenskap som de för exceptionella vetenskapliga prestationer, valde in Wikforss till Kungliga Vetenskapsakademien i juni 2018. Hon hedrades med det populärvetenskapliga priset från Natur & Kultur 2019. Hon belönades med Kunskapspriset av ÅForsk just det året.
Hon blev ledamot i Svenska Akademien den 9 maj 2019. den 20 december 2019 höll hon sitt introduktionstal vid Akademiens festsammankomst och efterträdde Sara Danius på stol 7. Google Scholar uppskattar att hennes vetenskapliga publikationer kommer att ha ett h-index av 20 år 2024.
Stockholmsbaserade Wikforss är gift med den amerikanske advokaten Adam Green; paret har två döttrar. Åsa Wikfors arbete kretsar kring kunskapens natur och motståndet mot kunskap, och det flyter mellan språkfilosofins och medvetandefilosofins fält. Född 1961 i förorten Högsbohöjd tillbringade Åsa Wikforss sin barndom i Göteborg.
Lärarvikarie var hennes sysselsättning ett tag efter att hon tagit examen från Hvitfeldtska gymnasiet. Hon snubblade in i filosofi efter att ha gått flera kvällskurser i litteraturvetenskap, vilket väckte hennes intresse för texttolkning. Från det ögonblick hon anmälde sig till sin första filosofikurs hösten 1982, som hon sa det själv, visste hon att filosofi var det område som hon tänkte satsa på sin akademiska karriär.
Hennes avhandling, Linguistic Freedom: An Essay on Meaning and Rule s, försvarades 1996 efter att hon avslutat sina doktorandstudier vid New Yorks Columbia University. Här möts språk och normativitet för att tvivla på den vanliga uppfattningen att tal i grunden är en regelstyrd aktivitet. I vilken grad behöver ord följa semantiska lagar för att ha någon mening överhuvudtaget? Detta är en grundläggande fråga.
Åsa Wikforss fortsatte att producera vetenskapliga publikationer efter att ha avslutat sin avhandling, som också utforskade överlappningen mellan språkfilosofi och medvetenhetsfilosofi. 2002 blev hon den första kvinnliga docenten i teoretisk filosofi i Sverige när hon tilldelades titeln vid Stockholms universitet.
Året som följde finansierades hennes projekt “Känna sina egna tankar” under två år av Riksbankens jubileumsfondens forskningsanslag. Att titta på vad vi vet om våra egna idéer och övertygelser är det enklaste sättet att beskriva projektets mål. Eftersom hon var en av bara två kvinnliga professorer i Sverige som innehade denna tjänst skrev hon historia 2008 när hon utsågs till professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.
Kathrin Glüer-Pagin, som Åsa Wikforss har samarbetat med vid flera tillfällen, tilldelades den andra professuren. Ett exempel på detta är det femåriga projektet “The Nature of Belief” som de finansierades av Vetenskapsrådet 2013. Åsa Wikforss är en föreläsare i och utanför Sverige, eftertraktad.
Bland hennes senaste framträdanden i radioprogram som Filosofiska rummet och Vetandets värld har hon också tillämpat sitt arbete på populärvetenskapliga situationer. Hon medverkade i Sommar i P1 2018 och skrev 2017 års bok Alternativa fakta: om kunskap och dess motståndare, som båda fick stort offentligt genomslag och bidrog till att öka intresset för filosofi i Sverige. Från en filosofisk synvinkel undersöker boken det kontroversiella ämnet kunskapsmotstånd.
Författaren fördjupar sig i kunskapens natur, de psykologiska mekanismer som verkar i opposition, hur dessa interagerar med desinformation och ger slutligen förslag för att motverka dessa faror. Donald Trumps presidentkampanj 2016 fungerar som ett återkommande exempel. En av förlagen till Fri tankes, Björn Ulvaeus, ledde arbetet med att ge boken till cirka 110 000 gymnasieelever för läsåret 2019/2020.
Åsa Wikforss är ansvarig för ett stort multidisciplinärt forskningsprogram vid Stockholms universitet som systematiskt undersöker orsaker och egenskaper hos kunskapsresistens, med både teoretiska och empiriska ansatser. Medverkande forskare kommer från områdena filosofi, medievetenskap, psykologi och politik och programmet finansieras av Riksbankens jubileumsfond.
Academia Europea är en av Åsa Wikfors många förtroenderoller. Hon tog över plats 7 i Svenska Akademien efter Sara Danius 2019 efter att ha blivit invald i Kungliga Vetenskapsakademien 2018. Professor Åsa Wikforss är inte förtjust i vare sig motstånd mot sanning eller ludd. Hon kommer snabbt att bli den sjunde ordföranden i Svenska Akademien och befäster sin position som landets filosofiska rockstjärna.
I december kommer tjänsten som ledamot av ordförande sju i Svenska Akademien att tillsättas av filosofen Åsa Wikforss, som efterträder Sara Danius. Mitt i en värld där desinformation sprider sig i en alarmerande takt pratar Magnus Linton med Göteborgsdottern som skapat en karriär av kunskap.
Det var nyligen en reklamkampanj av Sverigedemokraterna i Stockholms tunnelbana som löd: “Det är inte första gången som SS hjälper Tyskland att ta över Europa.” Det kom samtidigt som beskedet att Åsa Wikforss, teoretisk filosof och författare, går in i Svenska Akademien. Wikforss, tillbakalutad efter en bananbett, konstaterar att det är ideologiskt turbulenta tider.
Det har gått några dagar sedan ett omfattande mediefirande av hennes övertagande av plats nummer sju bland de utkantade arton började. Ett till synes ofarligt alternativ. Hon verkar åtminstone inte ha några motståndare. Eventuellt med undantag för det tredje största partiet i Sverige, Socialdemokraterna, som bildades av nazister och nu vill övertyga allmänheten om att de inte är den egentliga bruna rörelsen i landet.
Filosofins praktiska värde är mest uppenbart när vi befinner oss i sådana här situationer. Vikten av språkfilosofi för att avslöja falskheter är en av dem. Allt du säger i en berättelse kan vara sakligt, men budskapet du förmedlar kan vara missvisande. Det är en vanlig taktik för högerpopulismen. Ta fallet med Sveriges förestående systemkollaps som en illustration.
Gradvis nedmontering utgör ett hot
Klockan fyra på eftermiddagen har hon nyligen genomfört två rigorösa seminarier anordnade av regeringskansliet, som båda omfattade aktuella, aktuella exempel. Seminarierna hölls i en restaurang i anslutning till Sergels torg. Två artiklar har publicerats nyligen, en om “vikten av digitala miljöer för människors deltagande och deltagande i demokratin” och den andra med en rubrik som syftar till att projicera förtroende och samtidigt avslöja farhågorna i den befintliga ordningen: “Fokus på demokrati – det är hur vi säkrar ytterligare hundra år.”
Enligt statsvetare står orden just nu inför sin mest betydande försvarsinsats sedan efterkrigstiden och om två år, 2021, har det gått exakt hundra år sedan Sverige blev en fullt fungerande demokrati med kvinnlig rösträtt. Det är inte revolutioner eller statskupp som utgör den största faran för demokratier idag, utan snarare den långsamma urholkningen av makten. En pågående trend där demokratiska institutioner gradvis avvecklas i många länder globalt.
“The Gradual” är en föreställning och ett paradigm som hon diskuterar. Ett antal europeiska nationer är bland de 22 världen över som för närvarande genomgår en urskiljbar demokratiseringsprocess, enligt nya studier. Wikforss, vars bok “Alternativa fakta – om kunskap och dess fiender” från 2017 lockade en större publik, listar de nu kända stegen: att minska public service, begränsa forskningen, hugga hovvingar och sist men inte minst skapa berättelser. När det gäller länder, etniciteter, minoritetsgrupper och viktigast av allt: individer.
Måste ha förmågan att kategorisera
I en komplicerad verklighetty, du väljer de fakta som stöder ditt budskap samtidigt som du ignorerar resten. Inställningen. Du kan inte bara ropa ut lögner; du måste presentera en mer nyanserad och balanserad berättelse för att motbevisa dem. Dessutom är det vanligtvis inte en lätt bedrift.
I ett spännande samspel sprids en hel del desinformation genom modern teknik, vilket leder till misstro mot bland annat forskare och media. I det långa loppet kan demokratin urholkas på grund av en konglomerat av faktorer, inklusive de strukturella, teknikens kapacitet att billigt producera och sprida desinformation med en global räckvidd och förmågan att manipulera människors psykologiska sårbarheter.
