Claudia Goldin Barn – School of Economics tilldelade Claudia Goldin en hedersexamen 2011, professor vid Harvard University. Hon och de andra nypräglade läkarna svors in i Lunds domkyrka för att skaffa sina examina. Att få Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (ofta känt som “Nobelpriset i ekonomi”) i eget namn 2023 gör henne till den första kvinnliga forskaren som någonsin gjort det.
Maria Stanfors, forskare vid Lunda universitet, var mycket influerad av Goldin och hade regelbunden kommunikation med henne under hela hennes akademiska karriär. Lund och Handelshögskolan i Lund har varit täta stopp för Claudia Goldin, både före och efter hennes hedersdoktor.
Seminarier, konferenser och hennes tid i Center for Economic Demographys rådgivande råd är bara några av hennes prestationer. Allt började dock med ett mejl som skickades till en ung forskare i Lund från andra sidan Atlanten. Efter att jag höll min första konferenspresentation i USA i början av förra seklet tog Claudia Goldin kontakt med mig.
Inspirerad av Goldin skrev jag om kvinnors engagemang i arbetskraften och utbildning, samt utvecklingen av löneskillnaderna mellan könen över tid. Men ingen av kursbeskrivningarna inkluderade hennes resultat vid den tiden. Maria Stanfors, som numera är Handelshögskolans rektor och professor i ekonomisk historia, menar att allt förändrades när hon fick kursansvar; nu är hon uppenbar.
“Har betytt mycket för mig”
Handelshögskolan vid Lunds universitet och Harvard University inledde ett långvarigt utbyte mellan Maria Stanfors och Claudia Goldin med det första mejlet. Under sitt första besök i Lund våren 2000 arbetade hon och hennes man, nationalekonomen Lawrence F. Katz, på en föreläsning som så småningom skulle bli en brytpunkt om p-pillrets inverkan på kvinnors tillgång till högre utbildning och arbetskraft.
Hon har varit tillbaka till Lund flera gånger sedan dess för konferenser och seminarier. Centrum för ekonomisk demografi har också använt henne som referens. Förutom de många inbjudningarna till Harvard hade jag möjlighet att tala vid en konferens förra året som hon hade organiserat. Förutom att vara en kär vän till Handelshögskolan menar Maria Stanfors att hon har varit en enorm hjälp för henne.
Professor Goldin är en framstående figur inom ekonomisk historia. Hans arbete exemplifierar integrationen av nationell ekonomisk teori, kvantitativa metoder och en mängd olika empiriska material. Genom att göra det hjälper han oss att förstå nuet genom att spåra dess rötter till det förflutna.
Det är modigt av dig att hedra en empirisk forskare som har koncentrerat sig på historiska processer och kvinnor, och det är underbart att Claudia Goldin är den enda vinnaren av Ekonomipriset. Som ett område inom ekonomi är det inte ofta högt aktat, därför är detta mycket betydelsefullt. Maria Stanfors säger att, trots sin stjärnmakt, har ämnena kring hennes pris – diskriminering, ojämlikhet mellan könen på arbetsplatsen och kvinnors kamp för att balansera arbete och familjeliv – fått lite uppmärksamhet inom nationalekonomi och ekonomisk historia.
Claudia Goldin exemplifierar symbolen för en vetenskapsman. I sitt arbete integrerar hon teori och empiri, utvecklar aktuella hypoteser och söker i arkiv efter färska bevis. När det redan fanns empiriska bevis gjorde hon ofta nedskärningar för att undersöka sammanlänkade fenomen och testa idéer på ett sätt som var mer meningsfullt sett som helhet.
Detta har gjort det möjligt för henne att inte bara ställa utan också svara på djupa frågor. Det kan till exempel röra resultatet av diskriminering på arbetsplatsen, specifikt fråga om det finns en könsskillnad och i så fall vilken sorts diskriminering som är på gång.
Löner och sysselsättning för kvinnor
Det som gjorde Goldin känd var hennes tonvikt på kvinnor och andra marginaliserade grupper, som tidigare fått lite uppmärksamhet i hennes forskning. Hennes bok från 1990 ger ett nytt perspektiv på utvecklingen av kvinnors arbete och inkomster under 1900-talet, särskilt i relation till fördomar. Flera andra betydande studier har nyligen behandlat ämnet diskriminering, särskilt med fokus på de sammanhang där diskriminerande praxis uppträder och ger insikter om detta fenomen när det gäller kön på arbetsplatsen.
För Maria Stanfors är kärnan:
Både arbetsmarknadsutfallet och Claudia Goldins metod att studera valsituationer – som de som involverar skolgång, äktenskap och föräldraskap – är centrala i hennes arbete. Det är via denna länk som hon etablerar kvinnors reproduktiva och producerande roller. Med hjälp av sin studie har banbrytaren Claudia Goldin skildrat kvinnors tillstånd på arbetskraften. Årets ekonomipris, döpt efter Alfred Nobel, har delats ut till henne.
Harvard-forskaren Claudia Goldin, som spelade rollen som Brox-detektiven, vann Nobel Memorial-priset i ekonomisk vetenskap från Riksbanken. Hon är inte bara den första kvinnan som någonsin står ensam som vinnare, utan hon är också den tredje kvinnan som vinner priset med det svåra namnet.
Enligt Kungliga Vetenskapsakademien var “Claudia Goldin den första att ge en heltäckande bild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden genom århundradena” (oktober tillkännagivande pressmeddelande). Claudia Goldin har använt sin forskning i flera år för att identifiera de faktorer som driver förändringar på arbetsmarknaden och orsakerna till att kvinnors löner förblir lägre än mäns.
Jag sammanställde data från 200 år
Från en tidig ålder strävade Claudia Goldin efter att göra en karriär inom vetenskap. Områdena arkeologi och mikrobiologi väckte till en början deras intresse. Men hon befann sig till slut inom området historia och ekonomi. Utredningen började med dessa ämnen. Framför allt har Claudia Goldin spårat amerikanska kvinnors inkomster och arbetskraftsinblandning under hela landets historia.
Hon förklarar utvecklingen av löneskillnader mellan könen och andelen arbetskraftsdeltagande genom att leta igenom amerikanska arkiv och samla data som sträcker sig över 200 år. Bland hennes många prestationer visade hon att kvinnors arbetskraftsdeltagande inte steg linjärt med BNP-utvecklingen. I hennes redogörelse används istället en u-kurva för att illustrera utvecklingen.
Gifta kvinnors sysselsättning minskade dramatiskt i början av 1800-talet när det amerikanska samhället gick från jordbruk till tillverkning. Antalet kvinnor i yrkesroller steg ännu en gång under det andra samhällsskiftet som inträffade vid 1900-talets början, med tjänstesamhällets framväxt. Goldins forskning har dessutom visat att minskningen av löneskillnaderna var en lång process.
Skillnader i utbildning, sociala seder och yrkesval har länge bidragit till kvinnors lägre löner jämfört med mäns. Ändå hävdar Goldin att även när man tittar på identiska jobb, tjänar män och kvinnor avsevärt olika mycket pengar. Dessa skillnader i inkomst uppstår vanligtvis runt tidpunkten för det första barnets födelse.
När den är som bäst, den svenska arbetsmarknaden
Efter torsdagens presskonferens i Stockholm sa Claudia Goldin till SvD att forskare som tittar på den svenska arbetsmarknaden är partiska på grund av den data de har. Från en persons födelse till dess död kan du spåra deras livshändelser. Allt, inklusive deras anställningsort och bostadsort. Hälsojournaler finns också till hands.
Goldin började på fakulteten vid Harvard University
Oräkneliga akademiska glastak har krossats av Claudia Goldin under hennes karriär. Hon bröt mark 1990 när hon beviljades en professur vid Harvard Universitys ekonomiavdelning, den första någonsin till en kvinna. Men hon konstaterar i en SVT-porträttintervju att hon redan då var den första kvinnan som arbetade på Penns ekonomiavdelning.
Även professurer vid andra universitet utvidgades till henne. Hon säger till SVT att bara Harvard University ansåg att det var tillräckligt betydande för att diskutera. “Understanding the gender gap: an economic history of American women” är utan tvekan hennes mest välkända verk. Där gräver Goldin in i den skiftande dynamiken i kvinnors arbete och inkomst i USA under 1900-talet.
Lawrence F. Katz är både hennes make och professor i ekonomi vid Harvard University; de har haft ett nära samarbete i flera projekt genom åren. “The power of the pill” och “The race between education and technology” är två av deras många samarbetsverk som undersöker p-pillrets effekter på kvinnors tillgång till arbetskraften.
En stor förändring inträffade med hybridarbete
“Karriär och familj” av Claudia Goldin, publicerad 2021, identifierar beslutet att bilda familj som drivkraften bakom löneskillnaderna mellan könen och sysselsättningsskillnaden mellan könen på den moderna arbetsplatsen. “Giriga jobb” är de som kräver mycket tid och engagemang men betalar bra; när heterosexuella par får barn väljer kvinnor ofta att inte skaffa dem. Detta är tänkt att förvaras hemma för enklare åtkomst.
En bra sak som hände under epidemin, enligt Claudia Goldin, var normaliseringen av hybridarbete och distansmöten. Under torsdagens pressträff berättade hon för journalistkåren att pandemin hade ett “silverfoder” – eller ännu bättre, guld. De mest prestigefyllda befattningarna inom områden som juridik och bankväsende, som är notoriskt mansdominerade och mansbenägna, blev mer tillmötesgående för kvinnor med familjer.
Denna person skulle behöva resa till Zürich eller Tokyo varannan helg; med “person” menar jag någon från USA, inte Sverige. Någon vars familj är beroende av att de är hemma på middag kunde inte ha haft det jobbet. Men om det inte krävs ett fysiskt möte för att underteckna ett kontrakt eller skaka hand, då kan dessa positioner fyllas av kvinnor.
Flera andra yrkesgrupper har en har också visat liknande tillväxtmönster. Till exempel, för att spara tid på resan, tar Claudia Goldin med sig sin egen akademiska assistent till Harvard tre dagar i veckan. Denna assistent är bosatt utanför Boston. Detta bådar gott för oss båda; hon har nu ett bättre jobb och jag har en utmärkt hjälp.