Andreas T Olsson Familj – Monologen Sufflören, som hade nypremiär på Dramaten hösten 2013, skrevs och framfördes av skådespelaren och dramatikern Andreas T. Olsson medan han var student på Teaterhögskolan i Stockholm 2010 till 2013. Andreas uppträder för närvarande i Dramatens ordinarie ensemble och har medverkat i en rad föreställningar, däribland Tretton Siesta, The Improvisation och The Improvisation. le, som han också regisserade.
Tillsammans med The Sufflören är Andreas författare till SVT-relationskomedin Taxi, Natur & Kultur-boken Sista gästen, och en ny Orpheus in the Underworld-anpassning för Malmö Opera. Han tilldelades Karl Gerhards stipendium 208 och 2019 tilldelades han Lena Nymans pris. Andreas T. Olsson är en humorist och författare som arbetar i en mängd olika medier.
Han har producerat ett tiotal programserier och ett antal kabaréer för Sveriges Radio. Glada änkan (Kungliga Operan), The Last Cabaret (Kulturhuset Stadsteatern), och Bröllop, dop och begravning (TV4/Cmore) är bara några av de uppsättningar han har medverkat i. Andreas T. Olsson är medlem i Dramatens huvudrol.
Med sin egen produktion The Suffler, som hade urpremiär på Teaterhögskolan 2012 och sedan 2013 gått i utökad version på Dramaten, fick han sitt genombrott både som författare och skådespelare. Dessutom skrev han serien Taxis manus. Hans första bok heter Den siste gästen. Det är som kärlek vid första ögonkastet när Tomas Rapp första gången träffar Sara och Henrik. I Stockholms restaurang KB visar han deras bord och konstaterar att det är mer än menyn, kockar, servitörer, andra anställda, plats och faciliteter, det är matgästerna som verkligen definierar en restaurang.
Varje besökare hos Thomas Rapp får hans eller hennes fulla engagemang och odelad uppmärksamhet. Däremot är både Sara och Henrik och restaurangen unika. Thomas Rapp förbinder sig helhjärtat att följa deras instruktioner. Trots att han tidigare hade en flickvän i Rebro är KB, framför allt Sara och Henrik, centrum i hans universum. Han har det svårt under semestern.
Och hans oro växer när de kommer tillbaka från sin resa. Thomas Rapp börjar tappa kontrollen när Sara och Henrik dyker upp på ett annat matställe. Den sista gästen är en dämpat absurdistisk men levande skildring av mänsklig besatthet som inkluderar både litterära patafysiker som Lennart Jirlow och konstnärer som honom.
Andreas T. Olsson är medlem i Dramatens huvudroll. Han gjorde sig ett namn med sitt eget stycke “Suffören”, som debuterade på Teaterhögskolan 2012 och som körts på Dramaten i utökad version sedan 2013. Han skrev även manuset till tv-serien “Taxi”. Hans första bok heter Den siste gästen. Andreas T. Olsson, 43, har framfört sin monolog “Sufflören” i elva år. Då hade han “Vän i salongen” i Gösta Ekman.
Claes Eriksson är hans nya “Vän i salongen” för den nya monologen som hade premiär den 6 november på Oscarsteatern i Stockholm. Han är enastående. Eftersom jag är från Uddevalla, hävdar Andreas, fick jag i mig Galenskapen tillsammans med mammas mjölk. Andreas T. Olsson, 43, har framfört sin monolog “Sufflören” i elva år. Då hade han “Vän i salongen” i Gösta Ekman. Claes Eriksson är hans nya “Vän i salongen” för den nya monologen som hade premiär den 6 november på Oscarsteatern i Stockholm. Han är enastående. Eftersom jag är från Uddevalla, hävdar Andreas, fick jag i mig Galenskapen tillsammans med mammas mjölk.
En nära vän till mig var Gösta Ekman
Legendariske skådespelaren Gösta Ekman (1939–2017) såg Andreas framföra “Suffören” i skådespelarskolan. Marie-Louise Ekman, som då var chef för Dramaten, och även Göstas fru gillade det, så Andreas fick lägga upp det där. Då var jag osäker på mina bedömningar och var lite orolig, men jag undrade om Gösta Ekman kanske är ett “direktörsöga” och har åsikter. Titeln lät enligt honom tråkig. Några dagar senare föreslog han att han kanske skulle vara en vän i salongen, eller VIS.
Som ett resultat uppstod så småningom en djup vänskap mellan Gösta Ekman och Andreas T. Olsson. Denna koppling varade fram till Göstas död 2017. Det går att misstolka innebörden av “Vän i salongen”. När jag först började turnera med “Sufflören” stod några personer som inte hade sett akten utanför med signaturböcker och trodde att Gösta vanligtvis var i salongen.
“Stick in lite mer för Claes”
När musikalen “Tootsie” med Robert Gustafsson i huvudrollen inte spelas på Oscarsteatern på kvällarna presenteras den nya monologen som har premiär söndagen den 6 november. Den går under namnet “Kulturbärarna”. Det är en komisk föreställning i samma veva som “Suffören” snarare än en fortsättning på det verket. Det hedrar dem som kanske är en touch off-topic men ändå främjar kulturlivet.
Hela handlingen utspelar sig i en teaters garderob. Kläderna som ärhänger upp fungerar som rekvisita till scenerna som jag, garderoben, spelar ut. Han byter bland annat om till statist, autografsökande, orkestermusiker, kritiker och någon som bara kan somna på en teater. Den briljanta scenografen Bengt Fröderberg har tagit fram en charmig scenografi som fungerar som ett mini enmansspel.
Därmed är Claes Eriksson ny Vän i Salongen. Jag är från Uddevalla, och jag har sett i stort sett allt som Galenskaparna har gjort. Det har gjort att jag har kommit lite närmare Claes. Det kan man inte bestämma sig för innan, men när vi träffades första gången fanns det en omedelbar koppling. Han satiriserar den moderna världen, vilket gör det utmanande att hämta humor från den.
Andreas T. Olsson har döpts till Gösta Ekmans kronprins och hans egen monolog, The Sufflören, har lockat en ansenlig publik. Förutom romaner skapar han även pjäser och släpper en i höst. Dramatens repertoar har inkluderat sufflörn ett tag nu. Olsson har dock också gjort många andra nationella framträdanden.
Född i Uddevalla 1979, skådespelaren Andreas T. Olsson fick ursprungligen sin utbildning till historia och svensklärare vid Göteborgs universitet. 2010 till 2013 gick han på Teaterhögskolan i Stockholm. Dessutom har han skrivit krönikor för Bohuslänningen och Göteborgsposten och producerat humorprogram för P4.
Efter examen tackade han ja till en fast tjänst på Dramaten där han bland annat deltog i Tobias Theorells Figaros bröllop, Amadeus och Tjechovs Tre systrar. I Ibsens Hustru från havet i regi av Sofia Jupiter, i hans egen revy Improvisation p slotlett, och i monologen Suffragetten, som han först komponerade och framförde under utbildningen, som sitt examensarbete, har han kunnat ses i vår
Pjäsen togs därefter till Dramaten, under ledning av Gösta Ekman, eller vän i salongen som de gärna refererar till den. En kändis har fötts på Dramaten, enligt Johan Hiltons artikel i Dagens Nyheter, medan Ylva Lagercrantz kommenterade i Svenska Dagbladet: “Suffören var Andreas T. Olssons stora genombrott.”
“Jag är redo att äta upp min gamla ljusgröna garderobsuniform från 1992, komplett med Dramatens emblem, om inte Andreas T. Olsson blir en av våra mest populära artister och dramatiker i framtiden. För det här är ett lysande dramatiskt viskande som fortsätter till sista raden. Andreas T. Olsson framför en nyligen komponerad monolog av Niklas R.dström på Dramaten till hösten, och han ger även ut sin första roman, Sista gästen.
Andreas T. Olsson valde en stillbild från 1993 från Sommar i P1 med Gösta Ekman. Aktuell i pjäsen Kulturbärarna är skådespelaren Andreas T. Olsson. Han har bland annat varit med i tv och Dramatens stora scen genom åren. Han diskuterar sitt liv och passion för teater i denna passage. Backstage på Oscarsteatern i Stockholm träffar jag skådespelaren och författaren Andreas T. Olsson.
Hans bultande röst gör det tydligt att han är en skådespelare som är van vid att spela på enorma scener inför en stor publik. Han är elegant på ett avslappnat sätt. Men för Andreas T. Olsson, som tycker om att interagera med publik i alla storlekar, är ingen scen för liten. Jag ägnar mig åt scenkonsten på grund av den distinkta skärningspunkten mellan scen och salongen, som inspirerar mig att bry mig om publiken.
Det var inte direkt uppenbart att Andreas T. Olsson skulle gå vidare till att bli skådespelare och uppträda i staden. Han växte upp i ett hem utan betydande kulturella intressen och som ung gick han på egen hand på teater. Jag växte upp i Uddevalla, som på 1980-talet var ett vanligt arbetarsamhälle. Det massiva varvet som fungerade som stadens varumärke stängdes, vilket påverkade hela samhället. När de sänkte portalkranen på gården var vi sjuåringar tvungna att lyssna på en direktsändning eftersom skolfröken hade placerat radion på talarstolen. Regementet och Volvofabriken lades båda ner under åren som följde. Så ni kan hävda att jag växte upp i en spökstad.
