Kajsa Ekis Ekman Familj – Kajsa Ekis Ekman är en svensk författare, journalist och debattör född 1980. Från en feministisk och vänsterorienterad hållning har hennes författarskap väckt diskussioner om kapitalism, prostitution och surrogatmödraskap. Hon har anklagats för att vara transexkluderande och har skapat kontroverser med sitt skrivande och debatter om kön, transpersoners problem och feminism.
Personlig biografi
Ekman var punkrockare i tidiga tonåren medan hon var stockholmare. Som ett resultat blev hon involverad i de antifascistiska och djurrättsrörelserna, och sedan vänsterrörelsen. Gothenburg Riots var upplopp som hon hjälpte till att starta 2001 under Europeiska rådets sessioner i Göteborg; hon har talat om hur aktivistiska rörelser har minskat sedan dess.
Hon kritiserade Dagens Nyheter för att inte locka unga läsare under ett öppet hus. Redaktören för tidningen Whats-On-bilaga DN på stan, Viggo Cavling, uppmuntrade henne att skapa ett eget verk och skicka in det. Hennes passion för att skriva sporrades av ett samarbete som följde efter publiceringen av hennes verk. Hon har bland annat en litteraturexamen från ett universitet.
Klimax, en grupp mot surrogatmödraskap, Feministiskt Nej till surrogatmödraskap, och Nätverket för Grekland, ett Greklands stödnätverk, är alla grupper som Ekman har varit med om att bilda. 2010 hjälpte hon till att sprida budskapet om Shut It Down-rörelsen som använde civil olydnad för att försöka stoppa Värtaverkets fossila kraftverk.
Både Dagens Nyheters kultursektion och den norska tidningen Klassekampen visar hennes författarskap. Hon har suttit i redaktionerna för både tidningen Brand och vänstertidningen Dagens ETC, där hon skrivit ledare. Kathimerini, FeministCurrent och TruthDig har alla publicerat stycken av Ekman.
Hennes föreläsningar om kristeori, surrogatmödraskap och prostitution har hörts över hela världen.
För att uppmärksamma sitt arbete som en “oberoende socialist och feminist med hela världen som sitt arbetsfält” fick hon 2020 Sveriges Leninpris för kulturella landvinningar. Termen “generellt vänsterorienterad” beskriver hennes självbeskrivning.
Litterära verk
“Prostitution, surrogatmödraskap och det splittrade jaget” var undertiteln till Ekmans debutroman 2010, Att vara och bli köpt. Hennes ståndpunkt om surrogatmödraskap väckte kontroverser, och filmen möttes av blandade recensioner. Det finns fyra översättningar tillgängliga: engelska, tyska, spanska och franska. Maria Sveland kallade den “en av årets viktigaste böcker” i Dagens Nyheter.
Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet gick båda ut mot surrogatmödraskap i Sverige efter debatten. Genom att titta på den europeiska ekonomiska krisen och den grekiska statsskuldsfrågan via den grekiska linsen fördjupar Ekmans bok Skulden: Eurokrisen sedd från Aten från 2014 (ungefär översatt som “The Debt: Eurocrisis perceived from Athens”) djupare. Grekiska läsare kan nu njuta av romanen under titeln “Den stulna våren” (κΛεμμένη άνoιξη).
Det motbevisar stereotypen av den tröga greken som är populär i Sverige och resten av EU. 2015 hedrades hon med priset “Årets svensk-grekiska” för sin bok och sitt engagemang i Grekland. Ekman diskuterar denna “nya förståelse av genus” i sin bok från april 2021, On the Meaning of Sex: Thoughts concerning the New Definition of Woman. Vissa i feminist- och LBGT-rörelsen stämplade Ekman som en “TERF”, eller transexkluderande radikalfeminist, som svar på debatten det orsakade.
Vattenland vid Högdalen
Som en form av protest mot Regina Kevius beslut att privatisera den allmänna poolen i Högdalen, Stockholm, lade Ekman ut sitt badkar till försäljning på marknadsplatsen Blocket 2010. Blocket drog tillbaka annonsen eftersom annonsören inte ägde badkaret. På samma sätt, hävdade Ekman, saknade Kevius således befogenhet att sälja poolen eftersom den med rätta tillhörde folket.
Idén har sitt ursprung hos Göteborgsaktivister som, när staden började sälja ut fastigheter från sitt allmännyttiga bostadsbestånd, listade lokala tjänstemäns bostäder på fastighetswebbplatsen Hemnet. I fortsättningen lade Ekman upp böcker som hon antog att Nacka kommunstyrelseordförande höll på att ta del av, med tanke på att han hade tagit in bud på biblioteksverksamheten.
Obehöriga adoptioner
Medan politikern Ulf Kristersson var ordförande för Svenskt Adoptionscenter togs barn från Kina för adoption, vilket Ekman avslöjade i en artikel som publicerades i Aftonbladet 2018. Han fortsatte med att bli Sveriges statsminister och Moderaternas partichef. Barnhem som deltog i människohandel hade fler än 30 barn placerade hos sig. 2022 avslöjade ett reportage i Dagens Nyheter att Kristersson hade kännedom om misstankarna, efter artikeln. Ekman var förvånad över att inga nyhetsmedier hade bevakat historien.
Israel
Att anklaga Israel för att vara “byggt på ockupation, folkfördrivning och apartheid” är en giltig kritik, enligt Ekman. Samtidigt som han protesterade mot Israels blockad av Gaza sommaren 2015,hon var aktivist ombord på ett av fartygen som var inblandade i kampanjen Ship to Gaza. Efter att den israeliska militären tagit skeppet hölls hon i en vecka i Ramlas Giv’on-fängelse.
Kapitalismen och automatiseringens framväxt: mina tankar
En TEDx-föreläsning om kapitalism hölls av Ekman. Hon beskriver de senaste 30 åren som ett högerangrepp, där kapitalister har använt tre taktiker för att ta igen sina förluster från oljekrisen, i sitt tal. Den första är att sänka lönerna och/eller gå till nationer med lägre löner, den andra är att öka engagemanget i bankverksamhet och spekulativ verksamhet, och den tredje är att privatisera och infiltrera välfärdssystemet.
Hon gjorde påståendet att kapitalismen till sin natur är anarkistisk 2017 i den svenska TV-serien Idévärlden. Hon håller inte med robotiseringsteoretiker som Paul Mason, som hävdar att mjukvara är en vara som genererar sig själv och att robotar kommer att ersätta människor i arbetsstyrkan. Ansträngningen inom mjukvarusektorn går obemärkt förbi eftersom, som Ekman påpekade, Mason inte erkänner det.
Arbetsmarknaden
Ekman har diskuterat klassamhället och ökade socioekonomiska klyftor i ett antal av sina artiklar. Till exempel, i det här stycket från 2020, ifrågasatte hon varför media inte brydde sig om arbetsplatsolyckor som involverade anställda: Det finns inga anslagstavlor där amatörutredare samlas för att försöka få ihop det som hände.
Det håller sig utanför politikens område, där konkurrerande politiska partier strävar efter att göra mer. Till råga på allt hålls företag praktiskt taget aldrig ansvariga när deras anställda dör på jobbet. Det är nästan som om alla i Sverige tyst håller med om att vår nation ska utvecklas på ryggen av arbetare, särskilt de från Östeuropa.
Problem relaterade till kvinnlig identitet
Fokus på genusupplevelser, snarare än biologi, har förändrats, enligt Ekman, och det hotar, menar hon, att spåra ur insatserna för att säkra kvinnors lika rättigheter. Medan Ekman berör transpersoner i Being and Being Bought (2010), var det först under senare hälften av 2010-talet som hon började ta upp vad hon ser som spänningarna mellan transpersoners krav på jämställdhet och kampen för kvinnors rättigheter.
Genus har omtänkts från en reproduktiv roll till en beståndsdel av identitet, enligt en artikel av Ekman publicerad 2018. Artikeln fördjupar sig i etiska problem kring medicinsk behandling av minderåriga och utforskar även de nuvarande och framtida skadliga konsekvenserna av den reviderade könsdefinitionen . Att den paradigmförändring hon uppfattade hade blivit onämnd överraskade henne. Svensk media var djupt splittrad angående Ekmans uppsats.
Ekman karakteriserades som “provokativt ostödjande” efter att ha fått hård kritik från flera transpersoner. Vissa tyckte att Ekmans frågor var betydelsefulla och motiverade diskussion, så hon svarade på kritiken med att be om svar. För att fördjupa sig mer i hennes tankar och iakttagelser kring kön och könsidentitet valde Ekman att ge ut en bok. Hon hävdar att nya könsnormer har dykt upp och ersatt äldre.
I motsats till det gamla paradigmet, som ansåg att ens fysiska kön dikterade ens förväntade klädsel, intressen och personlighetsdrag, menar det nya paradigmet att ens intressen, personlighetsdrag och klädsel ska diktera ens fysiska kön. Åsikterna är blandade och ämnet väcker många reaktioner.
Feminister från Sverige, däribland Yvonne Hirdman och Nina Björk, var entusiastiska recensenter av boken. Bland dem som avvisar Ekmans ståndpunkt finns den svenska nationella LBGTrättighetsorganisationen RFSL, som publicerat hundra stridspunkter som svar på Ekmans bok.
Både morgon- och kvällspressen var hård i sin kritik av boken, hänvisade till olika källor och drog vissa slutsatser. Vissa ansåg att boken var farlig eftersom den porträtterade transkvinnor i ett negativt ljus och förlitade sig på “falska nyhetskällor” från extremhögern. Morgenbladet fördömde bokens argument som “avskyvärda” och konstaterade, “det kan diskuteras om den här boken överhuvudtaget förtjänar någon diskussion.”
Detta “ensidiga” verk av Ekman talar emot stråmän, enligt Maria Horvei. Flera talåtaganden ställdes in för Ekman då hennes kritik mot den nya genussynen fick uppmärksamhet. På grund av att hennes könsrelaterade kommentarer är “oförenliga med Roks ideologi” ställde till exempel den nationella kvinnojouren ROKS in henne för 2018 års föreställningar.
Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet ställde abrupt in ett frukostseminarium som delvis var inspirerat av Ekmans bok. Arrangörerna konstaterade att ämnet inte lämpade sig för ett frukostseminarium. Tjänstemän i Forum för genusvetenskap gjorde ett uttalande där de sa: “[baserat på frågor och kommentarer som inkommit i samband med seminariet, skulle jag vilja atto betona att Forum för genusvetenskap inte är en plats för transfobi och transhat.”
“Så, ursprungligen övervägde du att skapa ett utrymme för “transfobi och transhat”, men ändrade sedan ditt beslut?” frågade Ekman som svar på Instagrammeddelandet. Ekman tog upp en artikel i Dagens Nyheter 2022 som beskrev henne som en “ledande figur i den nya transfoba rörelsen”; inslaget fick en etikpanel att kritisera publikationen för att den inte gav Ekman en chans att svara på kritiken.
Advisory board på Dagens ETC 2014 lanserades Dagens ETC, en dagstidning, av den svenska vänstertidningen och förlaget ETC. Ledarartiklarna skrevs av Ekman som frilansare för en vänsterorienterad tryckt tidskrift. I april 2022, efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, hade hon skrivit en artikel om den ukrainska tidningen The Kyiv Independent. Det ledde till att hennes kontrakt omedelbart sades upp.
