Sara Wedlund Dödsorsak Sjukdom – Sara Christina Wedlund var en av Sveriges främsta kvinnliga långdistans- och terränglöpare på 1990-talet och tävlade för Hässelby SK. Hon föddes den 27 december 1975 i Vällingby församling i Stockholm och avled den 11 juni 2021 i Vällingby stadsdel i Stockholm. Hon blev Big Boy/Girl #435 1997.
Biografi
Sara Wedlund började ägna sig åt friidrott vid 13 års ålder och spelade fotboll som barn. Hon började sina idrottssysselsättningar ungefär samtidigt som hon började kämpa med anorexi. Och det var inte bara “brinnande träning”; med tiden hjälpte hennes träningspass henne också att öka. Under sitt genombrottsår 1995, 19 år gammal, satte hon nytt svenskt rekord på 2 000 meter udda distans och 5 000 meter jämn distans.
Som potentiell friidrottsstjärna kröntes hon omedelbart till den nya svenska löpardrottningen. Efter 1995:s genombrottsår åtog sig hon att sponsra Matthews fond genom kommissionen. Sara Wedlund skadades så svårt 1997 att hon bestämde sig för att inte tävla i friidrotts-VM i Grekland. Hon ådrog sig ytterligare skador 1998, vilket till slut avslutade hennes säsong.
Hennes säsong 1999 spårade ur av brist på styrka i hennes högra ben. 2003 övervägde hon fortfarande allvarligt att göra comeback, men en kvardröjande skada på hennes högra ben satte slutligen slut på hennes planer. Dessutom kämpade hon fortfarande med anorexi och hade inte övervunnit det. Hennes grima krampade ihop sig medan hon sprang, vilket fick hennes ben att slänga (dra åt ena hållet). Efter händelsen kunde läkarna inte fastställa vad som orsakade det.
Den 11 juni 2021, 45 år gammal, dog Wedlund. Rcksta kyrkogård har en minneslund där hon läggs till vila. Under några år i mitten av 1990-talet var Sara Wedlund oslagbar på de svenska trav- och racerbanorna, trots sin pågående kamp mot anorexi. Sara Wedlunds genombrott blev en hejdundrande succé. 1995, 19 år gammal, slog hon det svenska rekordet på distansen 5 000 meter. 1996 slog hon ytterligare två svenska rekord på 3 000 och 5 000 meter med tiderna 8.48,87 respektive 15.06,90.
Hon tog guld vid South Central Championships (SC) i 5 000 meter och 4 000 meter längdåkning och silver vid EM (EM) i inomhusdivisionen allt under samma säsong. Som ett resultat av hennes prestationer kvalificerade löparen från Hässelby till OS 1996 i Atlanta. Atletens världschefsredaktör Anders “Szacke” Szalkai var där och har inget annat än bra saker att säga om Sara som person och idrottare. Sara var en fantastisk löpare som populariserade långdistanslöpningen i Sverige med sin oräddhet och tuffhet.
Hon gav många minnesvärda ögonblick för friidrotten och svenska folket, och bevisade att “förlorare fortfarande kan vara vinnare”, med Anders Szalkai ord. Sara Wedlunds berättelse är dock inte begränsad till hennes idrottsprestationer. Som ung började hon sin atletiska karriär med fotboll och expanderade så småningom till andra sporter. Sedan, vid 13 års ålder, fick hon diagnosen anorexi, en livslång sjukdom som kraftigt begränsade hennes livskvalitet. Det är tragiskt att Sara inte kunde återhämta sig från sin sjukdom och återgå till att känna sig som sig själv.
Sara Wedlund hade en fantastisk säsong och OS-debut 1996, men hon var tvungen att missa friidrotts-VM 1997 i Grekland på grund av skada. Det utvecklade ett mönster under åren som följde och fortsatte fram till hennes pensionering 2003. Jag tror att Sara skulle hålla med om att det hade varit det bästa möjliga resultatet att ge henne mer tid att bygga upp sin karriär och förbättra sin löpning.
Sara Wedlunds tid i rampljuset förkortades av skador till lite över två år, men hennes inverkan på idrottsvärlden och svenska folket var långt mer än så. Saras löpning och karaktär stack båda ut till det bättre. Förutom att hon var en utmärkt löpare var hon en väldigt söt ung dam som då och då överraskade människor med kvicka kommentarer och insiktsfulla iakttagelser. Anders Szalkai hävdar att hon inte bara hade en exceptionell löpförmåga, utan hon gav också intrycket av att vara en mycket duktig ung dam.
Sara Wedlund, 45 år, gick bort den 11 juni. Kajsa Bergqvist minns Wedlund som en stor löpare, och friidrottskåren sörjer hans bortgång. Enligt henne representerade Sara hela Sverige. Sara Wedlund gjorde ett namn för sig själv och sitt hemland Sverige vid friidrotts-VM 1995. Hon fortsatte att tävla i några år efteråt innan skadorna avslutade hennes karriär.
Kanske den fantastiska säsongen och publikreaktionen från 1995 sticker ut mest i ditt sinne. Kajsa Bergqvist, nu 44, minns den tidigare svenska löparsensationen Sara som “hela Sveriges Sara” vid det första VM som de båda var med på. När Bergqvist var yngre och tävlade i långlopp minns hon att hon tävlade mot dem. Hon hävdar att vi tävlade mot varandra när hon var around 12 eller 13, och att det redan från början stod klart att hon har en anmärkningsvärd förmåga till snabbhet som så småningom skulle komma till sin rätt.
Väldigt humoristisk och klok
En rad skador plågade Wedlunds proffskarriär. Den exceptionella artisten kämpade med anorexi samtidigt. Det var inspirerande att se henne springa, men man kunde se att hon inte var vid bästa hälsa ett antal gånger. Med all den otroliga potentialen kanske… Bergqvist är säker på att hon skulle ha varit ännu mer framgångsrik som löpare om hon hade varit i toppkondition.
Tillsammans vann Bergqvist och Wedlund flera mästerskap. Bergqvist tycker fortfarande mycket om henne, även om Wedlund så gott som aldrig lämnade hennes sida. Hon var alltid unik, men också rolig och uppmärksam. Till och med Stefan Holm minns väl när hon äntligen satte sina spår. Galan i Helsingfors inför VM framstår som den mest minnesvärda. Jag såg från bekvämligheten av min egen soffa när en svensk löpare vann 3 000 meter.
Jag var tvungen att leta upp rekorden eftersom jag var säker på att ingen svensk någonsin sprungit så snabbt tidigare. Och hon var helt okänd för mig. Han tycker att det var ett enormt framsteg, och att såvitt han vet har ingen annan uppnått något liknande. Helt tråkigt. Det är mycket surr om henne. Genom åren har Malin Ewerlöf, nu 49, tävlat med och mot Sara Wedlund. De bodde tillsammans under de olympiska spelen 1996 i Atlanta, men har inte pratat sedan mitten av 1990-talet.
I det avseendet var hon en mystisk figur. Hon var inte direkt sugen på att dela sitt privatliv med pressen. Hennes orubbliga ärlighet gav en luft av mystik till situationen. Enligt Malin Ewerlöf hade hon en extraordinär talang och åstadkom mycket på kort tid. Wedlund, säger hon, “höjde nivån på sporten i Sverige.” Det var en enorm spänning i luften när hon var i närheten. Den ökade uppmärksamheten på friidrott var bra för branschen som helhet.
“Extremt monotont”
Även om Maria Akraka, 54, var medveten om Wedlunds sjukdom, blev hon ändå chockad över att höra om hans död. Det är förödande att lära sig detta. När hon började springa mådde hon redan dåligt. Sedan dess har det gått flera år utan kommunikation mellan oss. Ett särskilt minne sticker ut, och det är deras möte i 1500-meterstävlingen på Finnkampen. För mig är det den mest anmärkningsvärda aspekten. Förutom det pratade hon knappt med någon. Enligt Maria Akraka blev vi inte vänner utan träffades istället på tävlingar.
Hon var den globala superstjärnan som spurtade rakt in i våra hjärtan, alla stora glasögon och allt. Följaktligen försvann Sara Wedlund från rampljuset nästan så fort hon hade dykt upp. Sveriges löpargemenskap sörjer över förlusten av den 45-åriga nationalklenoden. En av de bästa friidrottarna som kommit ut från Hässelby gick bort den 11 juni i föräldrahemmet i Vällingby efter en längre tids sjukdom. Sara var en extremt begåvad löpare som alla trivdes med. Vi önskar att Sara var här.
Efter att ha hört den hemska nyheten att den före detta idrottsfiguren Sara Wedlund hade gått bort vid 45 års ålder lade Hässelby SK Friidrott ut dessa minnesord för henne på sin hemsida. Sara Wedlund, ursprungligen från Kälvesta utanför Stockholm, gjorde sitt namn som löpare vid VM 1995 i Sverige, som hölls i Göteborg. Sara tog sig till final på 5 000 meter, slog det svenska rekordet och vann svenska folkets hjärtan när de tidigare största blågula fixstjärnorna, höjdhopparen Patrik Sjöberg och tiokampen Henrik Dagrd, underpresterade.
