David Thurfjell Familj – David Thurfjell är expert på shiamuslimer i Iran och romska pingstmänniskor; han är också religionshistoriker och son till en präst. Han har också fångat den svenska inställningen till religion på ett sätt som få andra har. Han förklarar i sin senaste bok “Granskogsfolk” varför så många svenskar anser att skogen är ett andligt hem.
David Thurfjell undervisar i religionsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Hans studier fokuserar på förhållandet mellan religion och sekularism i det moderna Sverige. Han skrev om majoriteten av svenskarnas motstridiga känslor för deras kristna härkomst i sin bok från 2015, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarn og religionen (Molin & Sorgenfrei/Norstedts).
Från fornnordiska idéer om en livlig vildmark, genom de katolska och lutherska seklernas folktro och trosbekännelse, till exploateringen och romantiken av naturen i nuvarande tid, spår han denna religiösa historia i Granskogsfolk (Norstedts, 2020). Han är professor i islamstudier och teologi. Hans tidiga studier koncentrerade sig på två ämnen: shiaislam och pingstism bland romerna.
Inom dessa två domäner har Thurfjell nollställt en form av väckelsereligiositet präglad av social mobilisering och ritualer med stark betoning på känslor. Dessutom skrev han Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion (2020) och Det gudlösa folket: de postkristina Swedeskarna og religionen (2015), som båda utforskar religiösa attityder bland den sekulära svenska mainstreamkulturen.
Shia-islam i Iran
Hittills är Thurfjells viktigaste bidrag till vår förståelse av shiitisk islam monografin Living Shi’ism: Instances of Ritualization Among Islamist Men in Contemporary Iran (Brill, 2006). I den delar en grupp iranska aktivistmän med sig av sina personliga berättelser om att växa upp som islam och att navigera i det dagliga livet i Iran.
Studien, som bygger på intervjuer och fältarbete, analyserar informanternas religiösa praktiker utifrån ett teckningsteoretiskt perspektiv. Auktoritet, upplevd upplevelse och meningskonstruktion diskuteras alla i relation till varandra. Boken diskuterar också informanternas teologiska och politiska utveckling under de fyra åren av observation. Som ett resultat av Thurfjells forskning har ett antal artiklar publicerats som undersöker shiism i Iran.
Pentekostalismens återupplivande i Rom
Thurfjells andra primära empiriska fokus ligger på karismatisk kristen väckelse bland romerna. Resultaten av denna studie har publicerats i flera publikationer och en boklängd volym. Långtidsforskning med finska Kaale Roma i Sverige och Finland låg till grund för monografin Faith and revivalism in a Nordic Romani community: Pentecostalism among the Kaale Roma (IB Tauris, 2013).
Deltagarna i studien intervjuas för att lära sig om deras erfarenheter av pingstväckelsen och dess mycket känslomässiga riter. Återuppkomsten är förknippad med Kaale Roma-folkets ökande isolering från det vanliga samhället. Informanterna är fångade mellan den dominerande kulturens krav på assimilering och den romska minoritetens behov av att bevara sin identitet. Eftersom dessa krav inte alltid är rimliga krävs ett forum för att diskutera och lufta de spänningar som uppstår. Enligt bokens resonemang är den platsen Pingstkyrkan.
Någonannanstans
Artiklar av Thurfjell har publicerats om ämnen som muslimskt liv i Sverige, postkolonial teori, religiös tolerans och interreligiös interaktion. Han forskar nu om utvecklingen av shiaislam i modern tid. Per Uppsalavillan där David Thurfjell kan nås på (070) 938 45 XX tillhör honom. Han och Molly Brus Thurfjell delar ett hem tillsammans.
Både 22 februari och 25 juni är speciella dagar i hans namn. David är en professionell religionshistoriker. Professor i religionsvetenskap och religionshistoriker David Thurfjell. Han har publicerat ett antal böcker och genomfört en mängd studier om samtida religion och sekularism.
Många svenskar skulle kunna betrakta som exotiska platser, därför verkar det vettigt att Thurfjell till en början skulle leta dit för sin forskning. Hinduism, shia-islam och kristendomens återkomst bland romerna spelade alla viktiga roller. Han flyttade sedan fokus till mer omedelbara bekymmer, som hur sekulariserade svenskar ser på religion och andlighet.
Det är möjligt att vi inte tänker så mycket på hur nedgången i kristendomens profil kan ha förändrat oss. Vi firar de kristna helgdagarna jul och påsk, men identifierar oss inte som kristna. En person av muslimsk härkomst, även om de har en “svag” personlig tro, kommer alltid att bli stämplad som sådan. På grund av vad, exakt?
Recensioner för David Thurfjells ensamma bok, Granskogsfolk: hur naturen blev svenskens religion es, har varit överväldigande positiva, och boken har gett honom ett brett erkännande samt priset Årets svensk på kulturområdet. Bokens framgång kan tillskrivas det faktum att den artikulerar och erbjuder historiska sammanhang för en del av svensk kultur som delas av nästan alla dess medborgare: en djup uppskattning för naturen.
Författaren till Granskogsfolk tar inte hänsyn till den svenska situationens historiska kontext i sitt inträde i det hetsiga “ateism kontra religion”-argumentet. S målarspråket; talrika h har kallat det som lyriskt; och det är lätt att förstå av människor med olika utbildningsbakgrund och olika intressen.
Föreläsningsstilen i Thurfjells böcker återspeglas i hans presentationer, som publiken har sett som insiktsfulla, underhållande och fulla av “aha!” ögonblick. David Thurfjell är intresserad av att diskutera ett brett spektrum av frågor, inklusive men inte begränsat till svenskars syn på religion, islam, islamism, islam och sekularisering, shiaislam och romernas religiösa sedvänjor.
Sverige är bland de mest sekulära nationerna i världen. Vilka faktorer beror det på? Hur kommer det sig att vi är bäst när det kommer till tro? Är kristendomen fortfarande viktig för många människor, eller har den ersatts av något annat? Naturens betydelse för livet för sekulariserade människor i norr har väckt Thurfjells nyfikenhet.
Många människor numera finner sitt primära utrymme för inre introspektion, reflektion och koppling till sitt mest privata jag i skogen. Även om jag inte ansluter mig till tanken att Jesus fysiskt återvände från graven, tror jag att en sådan figur kan komma inifrån människosläktet. Och jag har inga betänkligheter med spridningen av sekularism, som jag tror kan hjälpa världens etablerade religioner att återupptäcka sina progressiva sidor.
Men det finns magi i helgedomen. Det är direkt retrograd på något sätt. Det motsäger allt jag någonsin har påstått mig vara förnuftig med. Men några tusen år av religion har redan absorberats av mina celler. Dessutom tror jag att en magisk världsbild, där livlösa föremål eller landskap tar liv, finns inom mig också. Även om vardagsmiljön inte är en ödemark utan snarare full av liv, hör jag vinkar från någon annanstans.
Den nya boken av religionsvetaren David Thurfjell har titeln A lock tone in the wasteland, och det är en samling resonerande essäer som inte riktigt når någonstans utan istället dröjer sig kvar i den tvetydighet som jag, och jag tror många andra, känner när vi gå in i ett hus för tillbedjan som en kyrka, moské eller synagoga.
Att träffa konservativa shiamuslimer i Iran, turnera i heliga städer i Indien eller göra pilgrimsfärd till Lourdes, Frankrike, mitt i krusiduller och djup religiositet är alla inspirationskällor för Thurfjell. Men kanske mer än något annat hämtar han från mer eller mindre vardagliga situationer där de där vaggvisorna plötsligt hörs, eller religionernas grymma maktanspråk visar sig.
Av sin egen konfirmationserfarenhet minns han en negativ händelse. Inför sina kamrater insisterade en präst bestämt på att en tveksam konfirmand skulle ge nycklarna till hans liv till Gud. Detta är ett extremt exempel på användning av grupptryck och övergrepp i religionens namn.
När de stora filosoferna väcks – från Paul till Marx, från Emile Durkheim till Max Weber blir många av hans artiklar mycket svårfiskade i många ideologiska historiska kopplingar. Men genomgående finns fantastiska guldkorn i hans referenser, som när han diskuterar Tanizakis Till skuggornas lov.
Han trodde att elektricitetens tillkomst hade torkat bort människors känslighet för vissa toner. Vad tror du? Okej, han kanske hade i omväg. Ändå är det skrämmande att föreställa sig ett modernt liv utan tillgång till energi och belysning. Det finns några ögonblick i Thurfjells bok där han hävdar det uppenbara, sådana när han säger att människan “är kreativ” och tycker om att hitta på nya, högre aspekter av verkligheten.
När han upptäcker att det är “inspirerande att leva i en Dan Brown-roman” när han letar efter en försvunnen religion i en Balkandal, blir det mycket värre. Inte alls. I denna privata tidskrift behandlas både kritik och försvar av religion lika. Jag tror dock att Thurfjell därmed blir en röst för hur många människor, inklusive jag själv, känner inför dessa farhågor. Vi kan inte träffas. Både den upplysta scenen och stämningen som skapas av samspelet mellan skuggor är rik på tilltalande toner.
