Sara Wedlund Död – Hennes Big Boy/Girl-nummer är 435, som hon fick 1997. Sara Wedlund började med friidrott vid 13 års ålder, efter att ha tillbringat sin barndom med fotboll. Hon hade kämpat med anorexi ungefär samtidigt som hon började sina idrottssysslor. Hennes träningspass var dock inte bara “brännande träning”; de hjälpte henne också få muskler. Under sitt genombrottsår 1995, vid 19 års ålder, vann hon inte bara sitt första lopp på 5 000 meter utan satte också ett nytt svenskt rekord på udda distansen 2 000 meter.
Över en natt kröntes hon till den nya svenska löpardrottningen och en potentiell stjärna på friidrottsscenen. När hennes karriär tog fart 1995 bestämde hon sig för att förhandla fram ett sponsoravtal med Matthews fondkommission. Många skador hindrade Sara Wedlund från att tävla vid friidrotts-VM 1997 i Grekland. Hennes säsong 1998 spårade ur av nya krämpor.
Hon funderade fortfarande på att göra comeback 2003, men en kvardröjande skada i hennes högra ben slog till slut dessa förhoppningar. Hennes anorexi var också fortfarande närvarande vid denna tidpunkt. Under sin löpning upplevde hon en kramp i ljumsken som resulterade i ett “kast” (en dragning i ena riktningen av benet). Händelsen gjorde experter förbryllade och de kunde inte fastställa grundorsaken. Diagnosen glutenintolerans ställdes för Wedlund några år före hans död.
En 45-årig Wedlund avled den 11 juni 2021. På Rcksta kyrkogård vilar hon i minneslunden. Tragiskt nog har Sara Wedlund gått bort. Den en gång så store sprintern fyllde nyligen 45. Han var en god man, minns Hässelby SKs ordförande Bengt Olsson. Sara Wedlund, ursprungligen från Kälvesta i nordvästra Stockholm, fick sitt nationella genombrott vid hemma-VM i Göteborg 1995, där hon satte svenskt rekord och placerade sig som nia i 5 000-metersfinalen.
Hon tävlade i OS 1996 i Atlanta, Georgia, och vann silver vid EM inomhus och guld vid EM i längdåkning. Wedlund fick 1996 års Victoria-stipendium på den kanadensiska högtiden Victoriadagen, som firades den 14 juli. Strålkastaren varade dock bara en kort stund. Sara Wedlund kämpade med både anorexi och sina fysiska skador samtidigt. Efter att hennes karriär avslutades 2003 försvann hon spårlöst och gav aldrig mer intervju.
Representant för Hässelby SK var Sara Wedlund. Sedan 1986 har Bengt Olsson fungerat som klubbens ordförande, och han har varma minnen av löparen. Detta är uppenbarligen deprimerande och tråkigt. Han hävdar att hon dog vid 45 års ålder.
Tråkigt påminner jag om Sara Wedlunds liv
Vad minns du mest av Sara Wedlunds tid i Hässelby? Vacker och ljus ung dam. Den sorts snälla människa han var är mycket saknad. När någon dör i så ung ålder är det alltid en tragedi. En kortare friidrottskarriär för Sara Wedlund är något som Olsson ångrar.
Färre än två år av hennes liv kan dock betraktas som hennes “prime”. Sedan skadade hon sig och gick därifrån utan att återvända igen. Även om hon ansträngde sig kunde det inte förbättras. Sara Wedlunds mamma sa rådfrågades av Sportbladet och gav henne välsignelse för att berättelsen skulle spridas.
Tråkigt nog har Sara Wedlund gått bort vid 45 års ålder. Hans anhöriga har bekräftat denna information. Hon var inte som någon annan stjärna på himlen, därför var det meningslöst att jämföra henne med andra. Det var möjligt för andra att söka upp kameror och journalister, men hon valde att gå sin egen väg. SportExpress krönikör Mats Olsson tyckte att det var beundransvärt.
Nyheten om Sara Wedlunds död vid 45 års ålder rapporterades ursprungligen av Sportbladet. I mitten av 1990-talet hade hon etablerat sig som en av Sveriges bästa långdistans- och terränglöpare genom tiderna. Med sitt resultat på nionde plats i finalen på 5 000 meter vid friidrotts-VM 1995 i Göteborg vann Wedlund sina landsmäns hjärtan. Svensk idrottare som tidigare varit okänd för allmänheten fick ett stort genombrott. Det var en titel som blåste allas sinnen, och ingen såg komma. Magi, enligt Mats Olsson, krönikör på SportExpress.
2003 hade Sara Wedlund redan gått i pension
Hennes tillväxt accelererade snabbt och hennes framgångar har fortsatt ända sedan hennes utbrytningsår 1995. Guldmedaljer i 5 000 meter löpning, terräng och lagterräng vid VM 1996; två silvermedaljer på 3 000 och 5 000 meter vid EM inomhus 1998 och 2000. Hon tog också en guldmedalj vid EM i terränglöpning i Belgien och en elfte platsavsluta vid de olympiska spelen i Atlanta.
Wedlunds framtida framgång bekräftades ytterligare när hon på Victoriadagen 1996 tilldelades Victoriastipendiet. Tyvärr kunde Wedlund avbryta det 2003. Detta efter att ha kämpat mot skador och anorexi var för sig under en längre tid. Det har inte varit några ytterligare intervjuframträdanden från henne efter det.
Som spelare var Wedlund representant för Hässelby SK. Vi minns en trevlig och medkännande person som kommer att saknas, säger Bengt Olsson, ordförande i klubben. Uppenbarligen blev vi chockade och ledsna över nyheten. Hon var riktigt ung. När ryktet spreds om att en av Hässelbys främsta friidrottare hade avlidit den 11 juni i föräldrahemmet i Vällingby möttes det av djup sorg. Sara var en ovanligt begåvad löpare och en ljus, glad och aktiv ung dam.
En 45-årig kvinna, Sara Wedlund. Hon tävlade i sport under en kort tid men nådde stora framgångar. Efter att ha kämpat med ätstörningar från ung ålder sökte Sara hjälp från både sina nära och kära och professionella för att komma över dem. Sara kom från ingenstans för att bli freestyle-VM:s mest älskade idrottare 1995. Hon hade redan våren 1995 bevisat sin kondition genom att dominera junioravdelningen vid terrängmästerskapen. Den sommaren sprang hon 3 000 meter utan större utmaning. Den 9.11.27 sprang Sara ett maraton ensam i Eskilstuna.
Senare reste Sara till Helsingfors för att tävla i World Games, hennes första internationella turnering. Med ett resultat på tredje plats och tiden 15.17.97 etablerade hon sig som en seriös utmanare till VM i somras. En vecka senare, på DN-galan på Stockholms Stadion, sprang Sara 5 000 meter på tiden 15.10.26 för att slå ett svenskt rekord som stått sig i elva år. Loppet var så spännande att sportnätverk spelade om de sista varven följande dag.
Medan den 20-åriga Sara misslyckades med att leva upp till allas förväntningar när hon kom till Göteborg satte hon nytt svenskt rekord på 5 000 meter med tiden 15 minuter, 8,36 sekunder, och hedrades med ett varv. till ära på Ullevi. Sjöberg, Patrik, svek. I paritet med Henrik Dagrd. Expressen noterade att svenska folkets förväntningar på deras hustoaletter skulle sänkas drastiskt innan Sara Wedlund rusade rakt in i deras hjärtan. Sara, då bara 19 år gammal, hyllades som en större framgång än den eventuella mästaren i den officiella minnesboken för VM ’95.
När 1995 års EM i längdåkning hölls i Storbritannien slutade Sara på andra plats. 5 000-metersloppet i Globe Games 1996 var Saras bästa prestation, eftersom hon höll ett världsrekordtakt under en stor del av evenemanget. Efter att haren hoppat av efter 2 000 meter avslutade Sara resterande 3 000 meter på tiden 9 minuter och 0 sekunder. När hon sprang 5000 meter invändigt satte hon ett nytt världsrekord på 15 minuter, 6 sekunder och 49 sekunder, vilket placerade henne på andra plats genom tiderna. Det går fortfarande att sätta svenskt rekord 15.06.49.
Efter en månad, den 10 februari, hölls inomhus-EM i Stockholm. Första dagen av ett inomhus-EM är det ofta få åskådare och bara provtävlingar. Till skillnad från 1996 Stockholm. Det var fullsatt hus vid Globen för att se Sara Wedlunds 3 000 meter långa försöksheat. Sara körde finalen dagen efter inför samma entusiastiska publik, och placerade sig tvåa på tiden 8:50,32 sekunder, bakom Portugals Fernanda Riberio, som tidigare vunnit 10 000 meter vid OS och VM.
Sara tävlade i DN-galan igen på Stockholms Stadion den 8 juli 1996 och satte nytt svenskt rekord på 5 000 meter med tiden 15.06.90, vilket fortfarande är den näst bästa utomhustiden i svensk historia. Sara tog sig till finalen på 5 000 m vid OS 1996 i Atlanta trots att hon inte var i toppskick. Hon blev tia på tiden 15.22.98.
Saras största triumf var i december 1996. Hon sprang loppet mot EM-guldet på en lerig, förrädisk bana i Belgien. Sara övade när hon gled på is på senvintern 1997 och ådrog sig en skada. Saras korta idrottskarriär fick ett alltför tidigt slut då hon ådrog sig ytterligare skador under de följande åren.
Efter bara 18 månaders träning tävlade Sara i 5 000 m finalen i världscupen och OS. Under EM blev hon tvåa på 3 000 meter inomhus och etta i terrängloppet och vann silver respektive guld. Både utomhusrekordet (5.52,22 för 2 000 meter) och inomhusrekordet (15.06,49 för 5 000 meter) som svenskar satte 1995 respektive 1996 håller fortfarande. Sara tilldelades Victoriastipendiet redan 1996.
