Magnus Gisslen Familj – Sveriges nästa statsepidemiolog är professor Magnus Gisslén vid Göteborgs Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det meddelade Folkhälsomyndigheten på tisdagen. Professor Magnus Gisslén vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet är specialiserad på infektionssjukdomar. Han har sedan en längre tid ansvar för hiv-behandlingen på Göteborgs Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är även överläkare där.
När covid-19-pandemin slog till blev han ansvarig för den medicinska verksamheten i Västra Götalands län. Han var en källa till intervjuer om allt från covid-läkemedel till infektionsförebyggande strategier för Läkemedelsvärlden och andra medier. Som forskare och debattör spelade han också en betydande roll i utvecklingen och spridningen av kunskap under pandemin.
Den 11 september börjar Hans sin nya tjänst som statsepidemiolog. Medan Anders Tegnell tillsatte honom som statsepidemiolog sa han upp sig från sin tjänst förra året. Anders Lindblom, tidigare läkare i Dalarna för infektionssjukdomar, har tjänstgjort i rollen som tillförordnad statsepidemiolog sedan dess. Han väntar på att Magnus Gisslén ska komma igång.
Sedan starten där 1988 har Magnus Gisslén tillbringat hela sin medicinska karriär på Sahlgrenskas infektionsklinik. Han är nu överläkare och professor, och hans tid är uppdelad mellan forskning och att träffa patienter. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell sa i ett pressmeddelande att Magnus Gisslén var ett utmärkt val för tjänsten som statlig epidemiolog på grund av sin långa erfarenhet och expertis inom området.
Han tycker att det är modigt och spännande för honom själv personligen. Jag har aldrig behövt göra det här förut, men man kan behöva byta jobb någon gång. Arbetsbeskrivningen verkar passa bra för min bakgrund och erfarenhet. Enligt Magnus Gisslén skulle han aldrig ha övervägt att söka rollen som statlig epidemiolog om inte en rekryteringsbyrå hade kontaktat honom om det. Det löste sig så till slut, men det var inte lätt att göra. Jag har turen att ha en karriär som jag älskar att göra.
Deltog i HIV/covid-19 forskning
Magnus Gisslén har varit ansvarig för hiv-vården i Göteborg under en längre tid och han fick ett brett erkännande under covid-19-pandemin. Han var ansvarig för behandlingsstrategier i Västra Götalandsområdet, gav ett flertal intervjuer till media om smittspridningen och hade till och med flera onlinediskussioner med GP:s läsare. Vidare har han haft goda möjligheter att studera ämnet.
Det har varit en spännande tid, men jag tror också att de färdigheter jag har finslipat i mitt tidigare arbete kommer att tjäna mig väl i mitt nya. Lyssna när Magnus Gisslén, infektionsläkare på stra sjukhuset, diskuterar det aktuella läget i Göteborg, behandlingsprotokollet för patienter som smittats av covid-19 och andra vanliga frågor om det nya coronaviruset.
Magnus Gisslén, professor och infektionsläkare vid stra sjukhus, intervjuas i det senaste avsnittet av Sahlgrenskapodden. Han tar upp några av de vanligaste frågorna om det nya coronaviruset och ger en uppdatering om situationen i Göteborg och behandlingen av patienter med covid-19. Den 18 mars spelade vi in det här avsnittet.
Infektionskliniken på stra sjukhuset firar 50 år i tjänst den 17 januari. Den första patienten som misstänks ha covid-19 behövde testas, så flera personer fick avstå från firandet och stanna på kontoret. Det nya viruset dök ursprungligen upp här, och det fortsätter att finnas kvar här längre än någon annanstans.
Smittskyddskliniken hade förberett sig inför den stora festveckan i flera månader. Gästerna skulle hålla föredrag. Några gamla fotografier hittades. Den svenska tidningen Göteborgs-Posten besökte anläggningen och genomförde intervjuer på plats med arbetare som tidigare har hanterat hiv, tuberkulos och antibiotikaresistenta bakterier. Den hektiska takten i januari skulle kompenseras av en festlig stämning om en vecka, då infektionskliniken på stra sjukhus firade sitt 50-årsjubileum med en klinikfest på veckans sista dag.
En handfull personer var dock kvar på kontoret under fredagen. Du måste ha hört talas om det här viruset i Kina”, påpekade en av överläkarna i en föreläsning tidigare i veckan, och jag minns det. Vad som händer sedan är uppe i luften. Dessutom var den första patienten för covid-19 provtagning den 17 januari. Som infektionsmottagningens sektionsledare och sjuksköterska Helena Gisslén uttrycker det “var det som en liten 50-årspresent till oss.”
Negativa resultat hittades för patienten, som hade tillbringat julen i Wuhan. Helena Gisslén och hennes medarbetare insåg dock att situationen var svår. Smittsamma patienters regelbundna procedurer lärde sig snabbt. Personalnivån var raised, och provtagningsrummen städades och organiserades. Det medicinska samfundet började hålla sig uppdaterat om behandlingsstrategier och epidemier.
Det tog ytterligare några veckor för provtagningen att nå en kritisk massa. Många var ute och gick över sportlovet, men allt kollapsade efteråt, som Helena Gisslén förklarar. De följande dagarna lämnade hon sitt skrivbord och kom inte tillbaka på ett bra tag. Det var också som om tiden hade stannat på whiteboardtavlan utanför hennes sovrum, där hon normalt skrev sitt veckoschema. Fram till i somras satt vecka 8:s förberedelser oavslutade.
“Du var som en växel”
Den 26 februari är nu allmänt känt bland sjukhuspersonalen. Det första bekräftade fallet av covid-19 sågs på en infektionsklinik vid den tiden. Mannen, i trettioårsåldern, var bosatt i norra Italien. Han var inte allvarligt sjuk, men han hölls in för övervakning i alla fall. Stra sjukhusets infektionsmottagning omfattar cirka 60 vårdplatser fördelade på fyra våningar (numrerade 301, 302, 303 och 304).
Det finns även sprutbytesmottagning, rådgivningsenhet och administrativ enhet utöver dagvårdsenheten, akutmottagning och planerad vårdmottagning. Det pågick nu ett intensivt arbete i hela anläggningen. Infektionsspecialisten och sektionschefen Dr Daniel Bremell hade jour natten den första patienten lades in. Mest anmärkningsvärt minns han att han tillbringade dagen med att gå runt på kliniken med ett headset på sig.
Den tid du spenderade i telefonen får dig att låta som en växel. För att tillgodose de 1177 samtalen och allmänhetens oro fördubblade vi storleken på det medicinska teamet. Den första infektionsspårningen var dock ett stort åtagande. Vi arbetade tillsammans med Smittskydd för att skapa ett heltäckande nätverksdiagram över alla drabbade. Alla skulle kartläggas, så det kan vara någon som väntar på ett tåg.
Helena Gisslén, chef för en av klinikens sektioner som behandlar infektioner, fick i uppdrag att samtidigt övervaka provprocessen. Även om vi nästan aldrig tog in patienter med covid-19, samlade vi in flera prover från de som troddes vara kontaminerade. Vi reserverade först fyra rum nära lobbyn för att använda som provrum.
Till en början gjorde alla som behövde läkarvård det. Det var logistiskt svårt att lämna rummen öppna i två timmar mellan patienterna. Min chef såg att det krävdes åtgärder den 28 februari, så vi satte upp ett tält utanför receptionen för att börja samla in prover. En jämn ström av lindrigt sjuka som krävde isolering anlände. Personer med förkylning lades in på sjukhuset, vilket kan tyckas ovanligt nu. Men tänk på att det sociala klimatet var extremt spänt, med utbredd oro och panik. Daniel Bremell tror att det var det bästa sättet att installera dem.
Tio patienter med påvisade infektioner sågs på infektionsmottagningen den 4 mars. Stefan Löfvén stannade till i provtältet och lovordade personalens insatser och sa ”Jag har deltagit i både smittskyddsarbetet, i bemärkelsen spårning, men också provtagningen, och möjligheten som kommer med att gå ut till människor som inte kan ta sig till sjukhuset på egen hand.”
Han säger till Göteborgs-Posten att organisationen är välskött och professionell. Helena Gisslén har levande minnen av resan eftersom det var hon som demonstrerade tältet för statsministern. I efterhand framstår dock sådana händelser ofta som absurda eller komiska.
“Allt blev väldigt overkligt”
Sjukhuset började träffa sina första riktigt sjuka patienter två veckor in i mars månad. Sjukhuset införde en policy för att inte besöka den 18 mars för patienter som inte fick planerade besökare. Alla dörrar var låsta för att hålla ute alla som kunde vara förkylda. Patienter med infektionssjukdomar, som hiv och hepatit, var nu de enda som besökte infektionskliniken. Resten av världen stannade i princip. Helena Gisslén kunde börja ge hjälp inom intensivvården på grund av sin tidigare erfarenhet från IVA.
Lotta Koitrand leder enheten för infektionssjukdomar vid IVA. Hon har varit hushållerska i 25 år, genom svininfluensan, fågelinfluensan, SARS och ebola. Personalen var redo för ankomsten av de första covidpatienterna. Vi har stor ebolaberedskap i Göteborg och vi övar på att regelbundet ta hand om smittsamma patienter. Anläggningarna och personalen har vårt fulla förtroende.
Situationen blev ändå bisarr. Vi har diskuterat epidemier länge och nu har det kommit en, säger hon. Dr Daniel Bremell är inte främmande för patienter som lider av livshotande luftvägssjukdomar. Men det här var inte samma sak. Det var sällsynt att så många människor behövde hjälp från ventilatorer. De sa att de hade mått illa i flera dagar hemma, men det hade plötsligt blivit så hemskt att de inte kunde andas.
