Yung Lean Död – Den svenske hiphopsångaren Jonatan Leandoer Håstad, vars artistnamn är Yung Lean, föddes den 18 juli 1996 i Minsk, Vitryssland. Jonatan Leandoer96 är en annan moniker under vilken han har släppt låtar. Kristoffer Leandoer, författare, översättare och litteraturkritiker, och Elsa Håstad, diplomat, är hans föräldrar.
Dessutom har han en lång rad kända släktingar som alla har fört vidare sina talanger till honom, däribland författaren Disa Håstad, dramatikern Arnold Wesker och professorn och högerpolitikern Elis Håstad. De fyra studioalbumen utgivna av Jonatan Leandoer Håstad Okänt minne (2014), Warlord (2016), Stranger (2017) och Starz (2020) har fått kritikerhyllningar och gett honom ett brett rykte.
Håstad är född och uppvuxen i Stockholm. Några av hans andra musikaliska verk inkluderar mixtapes, singlar och musikvideor som har laddats upp på YouTube, som Kyoto och Ginseng Strip 2002. 2013 års europeiska turné av Yung Lean och Sad Boys fick dem en nominering för P3 Golds “Hiphop/Soul” priset för årets”.
Både Yung Leans mixtape Stardust (släpptes 2023) och LP Stranger (släpptes 2018) nominerades till Grammys för årets hiphopalbum. I Dublin 2020, skänkte University Philosophical Society “Bram Stoker Medal of Cultural Achievement” till Yung Lean. Godspeed är ett spår på Frank Oceans album Blonde som innehåller Yung Lean.
Dokumentären Yung Lean: In My Head från 2020 hade biopremiär den 27 november. Den här filmen berättar om Leandoers liv, som börjar med hans barndom och slutar med hans kamp med droger och hans efterföljande uppkomst till berömmelse på Internet. “En utmärkt dokumentär som inte är rädd för att gå till botten med alla trauman”, sa Kristoffer Viita på SVT om dokumentären.
Utanför hiphopgenren har Leandoer Håstad också andra ansträngningar. Han är medlem i bandet Död Mark, som har gett ut två album, Drabbad av sjöður (2016) och Död Mark 4evigt (2023), tillsammans med Carl-Michael Berlander, mer känd som Sad Boys-producenten Gud. Jonatan Leandoer96 är artistnamnet under vilket han framför sin “lo-fi” och “art rock” musik, enligt Pitchfork.
Katla and Psychopath Ballads var två utökade pjäser som släpptes 2017 av detta bolag. Nectar, ett album, släpptes också 2019. Med utsålda konserter och flera skivprojekt under sitt bälte har Yung Lean njutit av enorma framgångar på global skala den senaste tiden. Ett nytt album med titeln “Poison Ivy” släpptes i november och bara nyligen tillkännagav han också ett projekt under sitt eget namn.
Stockholmsartisten kommer även att livedebutera i februari som en del av punkduon Död Mark, tillsammans med musikerkollegan GUD. “Drabbad Av Sjukdom” var duons albumsläpp 2016. Följande är ett utdrag ur pressmeddelandet som beskriver projektet: Ett galet och ondskefullt projekt som slingrar sig längs knivseggen genom vitt drum’n bas-brus på sina självutgivna Soundcloud-demos från slutet av 2014, Dead Mark skapades i en dunkel berlinbar som GUD och Yung Leans mörka sida av spegeln.
Den initierades och improviserades i tomrummet mellan “Okänd död 2002” och “Okänt minne). Drivs av spöket från Freddie Wadling och en dödlig katt…” Den 23 februari uppträder Dead Mark på Stockholms helt nya klubbfestival Daze Days, tillsammans med Yung Lean och GUD. Dessutom släpper Död Mark samtidigt en begränsad vinylupplaga av “Drabbad Av Sjukdom”. Dessutom kom en ny Sadboys-kollektion ut förra veckan.
ALBUM Ingen borde bli förvånad om Yung Lean och hans generation inte blir ihågkommen som de mest sorglösa. Men dystopi kan också vara kreativ. När du är helt riskfri. POP Yung Leans (Jonatan Leandoer Håstad) karriär har hamnat i en önskvärd återvändsgränd. Det mest effektfulla albumet det senaste decenniet, “Blonde” av Frank Ocean, inkluderade honom som gästartist innan han ens hade fyllt tjugo.
Hans breakout-singel “Ginseng strip 2002” är tio år gammal, men förra året blev den den mest spelade låten på TikTok i världen. Efter att ha sett dokumentären “Yung Lean: In my head” och varit så nere på soptippen kände jag mig tvungen att ge Yung Lean en lång paus från musiken, så jag skulle hålla honom ansvarig om han plötsligt slutade släppa musik imorgon.
Konstnären verkar inte ha tillgång till det andra valet, vilket skulle vara att upprepa processen att maxa framgångsformeln. Yung Lean betonar framsteg. Det är vettigt, eftersom 26-åringen är tillbaka med en ännu mer rörig moniker, Jonatan Leandoer96, som låter som hans Hotmail-konto. “Sugar world” är artistens fjärde album, och det berättar en disharmonisk berättelse som är både unik och aktuell för våra dagar.
Som ett innehållspåstående är musikvideon till “Blue light” (den första singeln) förstklassig. Det här är scenen för ett bröllop. Retrofrisyrer som du kan spraya på och sedan glömma bort. Freaking ut i glada flin. Den udda kostymklädda bröllopssångaren är Jonatan Leandoer. Händelsen verkar varaska bli kul.
Det finns dock alltid en underliggande fara. Avslutningsvis får hela atmosfären en psykedelisk kvalitet. Gelédesserter sprättar hotfullt, när flugor smyger sig över fiskrätter som är mindre än aptitretande. Som skiva är “Sugar world” delikat. Trots Leandoers bästa ansträngningar kan han inte skaka känslan av att showen måste fortsätta.
Varför bry sig om att försöka alls? Språket i “Nightmare amusement park” är självklart och paradoxalt; det är sorlande, lockande och bedrägligt. Textmässigt handlar sångerna om kärlek, men det finns alltid en antydan till tragedi. Yung Leans ungdom och hans kohort kommer inte att bli ihågkommen för sin sorglösa livsstil.
Den kreativa fördelen med dystopin är dock känslan av hjälplöshet som den framkallar. Allt är tänkbart på denna musikaliska lekplats: riffrock, crooner-pop, en atmosfär som påminner om Guns N’ Roses och psykedelisk folkrock. Sångarens orubbliga engagemang håller allt på plats. Han har gjort klart att han inte kommer att sätta upp en show för någon.
“Sockervärlden” skiljer sig väldigt mycket från “Talang” i TV4. Både Jonatan Leandoers sångröst och hans kameraleende är något som han saknar. Hans budskap är dock djupare än så. En dysterhet som aldrig lämnar honom, oavsett var han reser. Den svenska rapparen, sångaren och kompositören Jonatan Aron Leandoer Håstad, professionellt känd som Yung Lean, föddes den 18 juli 1996.
Efter att hans 2013 singel “Ginseng Strip 2002” blev en YouTube-sensation blev Yung Lean snabbt en av de mest omtalade- om figurer i den tidiga molnrapscenen. Unknown Death 2002, hans första mixtape, kom ut senare samma år, och Unknown Memory, hans första studioalbum, kom ut året därpå. Yung Leans andra studioalbum, Warlord, och mixtapet, Frost God, släpptes båda 2016.
2017 släppte han Stranger, hans tredje studioalbum, och 2018 släppte han Poison Ivy, hans tredje mixtape. 2020 släpptes Starz, Yung Leans fjärde studioalbum. Efter hans 2019 album Nectar, 2020’s Blodhundar & Lullabies, och 2023’s Sugar World, släppte han hiphopnamnet och experimenterade med indierock och neofolk.
Tidigare år
Elsa Håstad, en före detta människorättsaktivist som arbetat med HBT-grupper i Ryssland, Vietnam och Sydamerika, har varit svensk ambassadör i Albanien sedan 2019, och Kristoffer Leandoer, en svensk poet, fantasyförfattare och översättare av fransk litteratur som ägde ett bokförlag, var hans föräldrar. Håstad föddes den 18 juli 1996 i Stockholm, Sverige.
Hans mamma flyttade familjen till Minsk, Vitryssland, så att Håstad kunde få en barndom som liknar hennes, och det var där han tillbringade sina första år. Ungefär när Håstad var tre-fyra år gammal åkte familjen tillbaka till Sverige och gjorde Stockholm till sitt hem. Han växte upp på Södermalmskvarteret i staden.
Håstad gick i UNIS Hanoi från sjätte till tionde klass under den tiden. När Håstad gick i gymnasiet fick han ofta konsekvenser för droganvändning och graffiti. Han var också anställd på en närliggande McDonald’s. Hans cannabisanvändning fick honom på prov när han var bara femton år gammal. Håstad började gilla hiphop och listade Nass Illmatic, The Latin Kings Mitt Kvarter och 50 Cents Get Rich or Die Tryin’ som bland sina tidiga influenser.
Yung Leans svenska debut
Efter att ha träffats i en Stockholmspark 2012 blev Håstad, Yung Sherman och Gud vänner och bildade så småningom gruppen Hasch Boys sedan de upptäckte att de hade mycket musiksmak. Medlemmar inkluderade även artisterna från Stockholm som skulle fortsätta att bli Drain Gang.
Håstad, Sherman och Gud blev de tre kända som “Sad Boys” eftersom många av de andra Hasch Boys-medlemmarna började tappa intresset för gruppen. 2012 var Yung Gud och Yung Sherman redan involverade i musikproduktion och mixning, medan Håstad började skriva texter och spela in sång i en hemlig källarstudio.
Medan de samarbetade kring musik använde de sajter som SoundCloud och Tumblr, där Lean snabbt fick en ansenlig fanbas. Den 5 maj 2013 hade Sad Boys sin debutföreställning i Göteborg, Sverige. Musikvideon till Yung Leans singel “Ginseng Strip 2002” blev en internetsensation och slungade honom till stjärnstatus.
Marble Phone, en singel med Kreayshawn, Unknown Death 2002, och Lavender, en utökad pjäs (EP) med “Ginseng Strip 2002” och andra spår från Unknown Death 2002, var hans första officiella släpp senare 2013. Unknown Death 2002 ingick i Vibes “The 10 Most Overlooked Debut Rap Mixtapes of 2013” och beskrevs som “en naturlig utveckling från de fritt associativa, ofta nonsensiska ramsor av Lil’ B med en skarpare känsla för melodi.”
Consequence of Sound rankade “Ginseng Strip 2002” som nummer 44 på deras “Top 50 Songs of 2013”-lista. Europa var anhalten på Yung Lean och Sad Boys turné 2013. Samma år var Yung Lean föremål för en Q&A “smalltalk”-bit i Acclaim Magazine, där tidningen ställde honom ett brett spektrum av slumpmässiga frågor, såsom hans bästa botemedel mot baksmälla och bakgrundsbilden som han använder på sin dator.
